Skydda socialtjänsten från lögnerna!

I en debattartikel hos Svenska Dagbladet skriver förbundsordförande Heike Erkers om desinformationskampanjen mot socialtjänsten och kräver ytterligare åtgärder från regeringen. Rena lögner om socialtjänsten har bidragit till en högre terrorhotnivå i Sverige. Vårt öppna demokratiska Sverige är under attack. Våra medlemmar är utsatta för den värsta kampanjen mot Sverige någonsin och det har pågått i flera år nu. Belgiska myndigheter har kopplat terror­mordet mot två svenskar i Bryssel delvis till desinformations­kampanjen mot social­tjänsten.

Försvarshögskolan har beskrivit ”LVU-kampanjen” som den värsta påverkans­kampanjen Sverige någonsin har utsatts för. Vi ser med stigande oro på hur våra medlemmar i social­tjänsten utsätts för en fruktansvärd smutskastning, och regelrätta hot. Samtidigt vågar många av våra medlemmar och förtroende­valda inte uttala sig offentligt på grund av hotbilden. En ny medlems­undersökning visar att över 60 procent av social­sekreterare i utsatta områden utsätts för hot i sitt arbete. Många av dem konstaterar att det blivit värre på grund av LVU-kampanjen.

Socialsekreterare är experter och föreslår beslut om tvångs­omhänder­tagande utifrån kunskap, barnets bästa och de lagar som finns. Trots det uppger 7 procent av social­sekreterarna i utsatta områden för oss att det finns fall där social­tjänsten till och med undvikit tvångs­omhänder­tagande av barn (LVU) på grund av hot eller rädsla. Det är risk för barnens liv och hälsa om social­tjänsten inte vågar agera.

Kommunerna har redan i dag svårt att rekrytera personal. Vi ser att desinformations­kampanjen lett till en större personal­omsättning och sämre arbetsmiljö. Det finns en överhängande risk att social­tjänsten kommer att ha svårt att rekrytera och behålla personal lång tid framöver vilket i sin tur kommer att riskera att leda till misstag och sämre hjälp till utsatta barn och familjer.

Nu måste staten agera. Vi är positiva till att regeringen har lyssnat på oss och att arbetet mot desinformation mot social­tjänsten som tidigare var nästan obefintligt har stärkts kraftigt, men det räcker inte. Nu måste våra politiker visa att de tar social­sekreterarnas arbetsmiljö och barnens säkerhet på allvar. Det handlar inte minst om att säkerställa tillräckliga resurser.

Förtroendet för socialtjänsten är avgörande för möjligheten att göra ett bra arbete. Ett förtroende som både i stora delar av världen och i delar av den egna befolkningen rejält har skadats till följd av påverkans­kampanjen. Social­tjänst­lagen är tydlig, i Sverige är det domstol som fattar beslut om omhändertagande efter ansökan från politiker och utredning av kunniga socionomer. Alltid med barnets bästa i fokus. Beslut om omhändertagande av barn kan alltid överklagas av vårdnads­havare.

Vi ser tyvärr inga tecken på att desinformationen försvinner. I dag ligger ansvaret på landets kommuner att hantera hot, hat och desinformation mot social­tjänsten. Samtidigt ser vi att 290 kommuner inte har förutsättningar eller kompetens att hantera det på egen hand.

Efter våra tidigare krav har regeringen gjort mer än tidigare regeringar i arbetet med att möta desinformationen, det är bra men otillräckligt. När hoten och desinformationen sprids i sociala medier så måste också staten finnas där för att bemöta den. När miljontals människor nås av videoklipp om att barn kidnappas i Sverige, vad är då samhällets svar? Vad behöver regeringen göra?

  • Trygghetskommission
    Tillsätt en trygghets­kommission där fack, arbetsgivare och staten finns med för att rätt åtgärder ska kunna sättas in skyndsamt. Det räcker inte med att myndigheterna diskuterar mellan sig, social­tjänstens röst måste in i åtgärderna.
     
  • Polisen måste skydda socialtjänsten
    Mer än en fjärdedel av social­sekreterare i utsatta områden har haft behov av polisen vid möte med utsatta men har inte fått det. Polisen måste stötta när det behövs, både vid omhänder­taganden samt vid hot- och riskbedömningar.
     
  • 290 kommuner klarar inte jobbet
    Staten måste ta på sig uppgiften att informera social­tjänsten i en kommun när arbetsplatsen utsätts för hot i sociala medier. Det kan inte vara upp till social­sekreterarna själva att upptäcka att de är utsatta. Det krävs en nationell expertf­unktion som ger stöd och råd till social­tjänsten.
     
  • Kvalificerade tolkar
    Säkra tillgången till kvalificerade tolkar, det är väsentligt för att säkerställa rättssäkerhet och förståelsen för social­tjänstens insatser och beslut. Här finns en färdig utredning som regeringen kan lägga fram en lag av snabbt: ”Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk.”
     
  • Satsa på det förebyggande arbetet
    Familjer som får rätt hjälp i rätt tid kommer i högre grad vara nöjda med den hjälp de fått av social­tjänsten. Nöjda familjer kommer att sprida budskapet. Därför behöver den nya social­tjänst­lagen komma på plats så snart som möjligt och ha ett mycket tydligt fokus på förebyggande insatser och att verksamheten ska utgå från bästa tillgängliga kunskap.
     
  • Tillräckliga resurser i social­tjänsten
    Det är i mötet med den enskilde som social­tjänsten kan bygga förtroende. För det krävs både tid och erfaren personal. I dag saknas många gånger båda. En pressad arbets­situation, där tiden med varje person har blivit allt mindre, har gjort att många erfarna handläggare slutat.

Regeringen måste ha tydligare svar till social­tjänsten som utsätts för den värsta påverkans­kampanjen mot Sverige någonsin.

Av: Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR.