Hur motverkar vi hot och våld i arbetslivet?

Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det är viktigt att medarbetarna samarbetar med arbetsgivaren kring säkerhetsfrågorna, till exempel genom att informera om brister och risker som de ser. Skyddsombuden har en nyckelroll i det arbetet.

Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret men för att uppnå det bästa resultatet behöver medarbetarna och skyddsombud arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa som orsakas av hot och våld

Chefer och arbetsledare ska ha kunskap och befogenhet att fatta beslut, men också resurser för att kunna utföra sina arbetsmiljöskyldigheter. Vi vill bidra till ökad kunskap och diskussion inom området och bidra till att hot och våld minskar på arbetsplatserna.

Det måste vara tydligt vem i organisationen som har arbetsgivaransvaret. Arbetsmiljöansvaret kan delegeras från högsta ledning till annan chefsnivå, men ansvaret för arbetsmiljön som sådant kan dock inte delegeras, bara ansvaret att utföra uppgifter som rör arbetsmiljön. Var noga med delegationsordningen så att det inte uppstår missförstånd. Delegationsordningen bör vara skriftlig. När vi i denna text skriver ”arbetsgivaren” är det den eller de chefer som har arbetsmiljöansvaret på delegation som åsyftas

I Arbetsmiljöverkets föreskrift om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) regleras det särskilt att arbetsgivare som bedriver verksamhet där det kan finnas risk för hot och våld är skyldiga att förebygga riskerna. Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar gäller även inhyrd arbetskraft och praktikanter.

Det är viktigt att arbetsgivaren är tydlig med att hot och våld inte accepteras och att rutiner ska följas. Det är arbetsgivaren som ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet och vidta de åtgärder som krävs.

Det ska tydligt framgå i t. ex. policydokument, handlingsplaner och/eller rutiner vem i organisationen som är ansvarig för att anmälan och regelbundna riskbedömningar görs. Ansvar för uppföljande åtgärder är alltid ett arbetsgivaransvar.

För dig som har arbetsmiljöansvaret på delegation innebär det att du är arbetsgivarens ställföreträdare inom din verksamhet. Det är du som ansvarar för att utöva arbetsgivarens allmänna arbetsmiljöansvar och ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Du är ansvarig för att planera, genomföra och följa upp arbetet för en god arbetsmiljö. Mer information finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2).

Du ska ha kunskap och befogenhet att fatta beslut, men också resurser för att kunna utföra dina arbetsmiljöskyldigheter. Upplever du att du inte har tillräckliga förutsättningar kan du, under vissa förutsättningar, returnera arbetsmiljöansvaret du fått på delegation. Kontakta alltid Chef Direkt, 08-617 44 00 eller chefdirekt@akademssr.se , om detta blir aktuellt.

I din roll som anställd gäller samma regler som för andra medarbetare (se nedan) och det måste vara klart för dig vem som ansvarar för din arbetsmiljö!

Som medarbetare ska du medverka i arbetsmiljö­arbetet, följa de rutiner och instruktioner som finns och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att skapa en trygg arbets­miljö. Om du bedömer att en arbetsuppgift eller situation kan medföra risk att drabbas av hot eller våld ska du underrätta din chef om det. Du måste använda de skyddsanordningar som finns på arbetsplatsen. Mer information finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2).

Som skyddsombud är det din uppgift att för medarbetarnas räkning bevaka arbetsmiljön och att delta i arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa på grund av hot och våld. Det kan ske genom att delta på skyddsronder och samverka om rutiner och handlingsplaner. Skyddsombudets uppgift är också att begära åtgärder som behövs av arbetsgivaren för att eliminera risker.

Mer information om skyddsombudets roll hittar du hos Arbetsmiljöverket och hos Saco. 

Alla organisationer och företag är skyldiga att arbeta för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö för sina arbetstagare. Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren ska undersöka arbetsmiljön, bedöma vilka risker som finns, åtgärda riskerna och regelbundet följa upp och vid behov revidera åtgärderna. Mer information om det finns hos Arbetsmiljöverket och hos Suntarbetsliv.

Arbetsgivaren är ansvarig för att det på arbetsplatsen ska finns handlingsplaner för hot och våld. De ska också innehålla rutiner för när en situation har uppstått. Målet med en handlingsplan är att både förebygga och motverka förekomst av hot och våld. Medarbetarna ska ha kunskaper om hur man hanterar hot- och våldssituationer. Ett annat viktigt mål är att minska risken för ohälsa på grund av hot och våld som inträffat på arbetet.

Det ska framgå i handlingsplanen vem i organisationen som är ansvarig för att anmälan till polis, Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren ska se till att alla medarbetare känner till arbetsplatsens rutiner och vem man ska kontakta när en hotfull situation har uppstått.

En arbets­tagare som blivit utsatt för hot om våld eller våld ska snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. I de fall där det krävs ett elektroniskt larm för att upprätthålla säker­heten, ska arbetsgivaren ha rutiner för att larmet testas och för att arbetstagarna tränar på vad de ska göra om larmet utlöses.

Hos Prevent hittar du mallar för handlingsplanerna. 

Arbetsmiljöverket har utifrån reglerna i föreskrifterna om våld och hot i arbetsmiljö publicerat checklistor som kan användas för att kunna kartlägga var riskerna finns och utifrån dessa avgöra vilka säkerhetsåtgärder som behövs. Att göra den typen av kartläggning är en del av arbetsgivarens ansvar. 

Här hittar du Arbetsmiljöverkets checklista som arbetsgivare och skyddsombud kan använda för att undersöka risker för hot och våld i arbetsmiljön. De har också tagit fram en checklista för kartläggning av risker för våld och hot i arbetsmiljön inom omsorg och skola. 

Händelser som skulle ha kunnat leda till personskador men inte gjorde det vid just det här tillfället ska rapporteras i en tillbudsanmälan. Tillbudsanmälan ska göras till den chef som har arbetsmiljöansvaret. Chefen ansvarar i sin tur för att utreda allvarlighetsgraden i tillbudet samt vidta åtgärder för att förebygga att tillbudet inte upprepas. Med tillbud menas varje oönskad händelse som har lett till eller kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Tillbud om hot och våld är alltid att betrakta som allvarliga. Att rapportera tillbud om hot och våld är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverket …

Allvarliga tillbud, dvs händelser som skulle kunna leda till olycksfall eller allvarlig ohälsa, ska alltid anmälas till Arbetsmiljöverket. Det kan till exempel vara knivhot eller hot med skjutvapen, mordhot och kontakt med smittat eller misstänkt smittat blod. Anmälan gör du på anmalarbetsskada.se. Hos Arbetsmiljöverket finns mer information om anmälan av arbetsskador.

… och till Försäkringskassan

Allvarliga tillbud ska även anmälas som arbetsskada till Försäkringskassan. Anmälan om arbetsskada gör du på anmalarbetsskada.se.

... och i vissa fall även till AFA Försäkring

Om du har varit utsatt för hot, våld eller rån på jobbet kan du ha rätt till ersättning från Arbetsskadeförsäkringen (TFA, TFA-KL, PSA). Försäkringen gäller även under färd till och från din arbetsplats. Om du har drabbats av en arbetsskada kan du få ersättning från AFA Försäkring, ibland även om du inte har fått någon ersättning från Försäkringskassan. Läs mer här.

Vi tycker att allvarligare tillbud eller händelser med våld, eller hot om våld, också ska anmälas till Polisen.

• Det är arbetsgivaren som ska göra polisanmälan, men det är den som blivit utsatt för brottet som är målsägande. 
• Arbetsgivaren har ansvar för att få fram nödvändig information och göra polisanmälan efter samråd med skyddsombudet och den som drabbats.

Det kan finnas ett motstånd mot polisanmälan hos den som utsatts för hot, till exempel för att situationen inte uppfattas som allvarlig. Hotet kan också uttalats i så förtäckta ordalag att arbetstagaren tror att en anmälan inte kommer att leda till åtal. Risken att förringa hot och kränkningar är större i sociala medier, eftersom acceptansen för påhopp och hårda ord är större där. Motståndet kan också bero på rädsla för repressalier. 

Vi anser att det ändå är viktigt att polisanmäla om en anställd utsätts för hot eller våld i tjänsten. Hela samhället har ett intresse av att brott anmäls och att ansvar utkrävs av gärningspersonen.

• Börja med att ta upp frågan med dina kollegor och din chef.
• Diskutera gärna frågan på en arbetsplatsträff eller liknande.
• Det är arbetsgivaren som har ansvaret för säkerheten på arbetsplatsen. Ta reda på vem som har arbetsmiljöansvaret och vilka rutiner som gäller.
• Du kan alltid kontakta SSR Direkt på 08-617 44 oo eller ssrdirekt@akademssr.se om du vill diskutera brister i arbetsmiljöarbetet.
•  Du som är chef är alltid välkommen att kontakta Chef Direkt på 08-617 44 00 eller chefdirekt@akademssr.se.