Samgående SSR-Jusek?

Under årens lopp har SSR och Jusek flera gånger försökt slå sina påsar ihop. Det fanns många gemensamma intressen mellan förbunden, men planerna på sammanslagning väckte också kritik.

1976 påbörjade SSR:s förbundsstyrelse överläggningar med JUS (som Jusek hette på den tiden). Samtalen syftade till att få till stånd ett stadigare samarbete förbunden emellan. Kontakterna ledde till slut fram till att en utredning tillsattes för att undersöka förutsättningarna för en fusion. Utredningsarbetet skulle vara slutfört under 1977.

Utredningens målsättning var att lägga fram ett konkret förslag om hur fusionen skulle gå till. Därefter skulle de båda förbundsstyrelserna ta ställning. Slutligen skulle medlemmarna tillfrågas om sin inställning till en fusion.

Fördelar med fusion

I en intervju i tidningen "Socionomen" förklarade SSR:s dåvarande förbundsordförande Bengt-Ove Moberg att det fanns ekonomiska och administrativa fördelar med en fusion. Ett större förbund skulle få ökade resurser, något som exempelvis kunde leda till en större förhandlingskapacitet. Men samtidigt skulle en sammanslagning kräva att det också finns en ideologisk och facklig/politisk gemenskap, betonade Moberg.

Hur ställde sig SSR:s medlemmar till en fusion? I den diskussion som fördes inom förbundets tidning framgår att SSR:s medlemmar var splittrade i frågan. Stora medlemsgrupper höll visserligen med ledningen om fördelarna med ett samgående. Men andra betonade att det fanns skillnader mellan medlemsgrupperna.

Fokus på yrkesfrågor

SSR hade också en annan inriktning när det gällde det fackliga arbetet. Ett exempel var att SSR var mer intresserat av yrkesfrågor än JUS. Diskussionerna fördes också under det radikala 1970-talet, då många inom SSR menade att JUS och dess juridiska medlemskår sympatiserade för mycket med högerkrafterna inom politiken.

I ett senare nummer av tidningen berättas att fusionsutredningen gick trögt. Den bedrevs på halvfart, utan entusiasm. Sammanträden blev uppskjutna, frågor bordlades ganska ofta och utredningsmaterial kom inte fram i den takt som det borde. Slutet på 1970-talets debatt blev att något beslut om samgående inte togs.

Nytändning

Under 1991 aktualiserades frågan om en sammanslagning mellan förbunden på nytt. På SSR:s extrakongress den 15 maj 1991 fattades ett beslut om att SSR och JUSEK (med stora bokstäver, senare bytte de namn till Jusek) under två år skulle arbeta för att bilda ett nytt gemensamt förbund i maj 1993. Det fördes även diskussioner om samverkan med civilekonomernas riksförbund (CR).

Under 1992 rapporterades det i SSR-tidningen att SSR och JUSEK skulle samverka på högskolans förvaltningslinje. Nyrekryterade studenter skulle dubbelanslutas till båda förbunden och på så sätt få tillgång till förbundens samlade service. Dittills hade resurser förslösats genom de båda förbundens inbördes konkurrens om medlemmar.

Splittrad opinion

Diskussionen i förbundstidningen visade liksom på 1970-talet att opinionen inom förbundet var splittrad. Förbundens medlemskår var delvis olika och hade generellt sett olika uppfattningar om det fackliga arbetets inriktning, hävdade man.

Senare under året kom rapporter om att SSR:s styrelse var splittrad. En fraktion ville skynda på fusionsprocessen. En annan ville dra i nödbromsen. Till slut framkom det att SSR:s styrelse ville ändra inriktning när det gällde diskussionerna med Jusek. Samgående var inte längre aktuellt för dagen. Det var innebörden av ett beslut som en enhällig förbundsstyrelse fattade måndagen den 17 februari 1992. Bakom styrelsens beslut låg nio månaders överläggningar med JUSEK i syfte att bilda ett nytt förbund. Istället för fusion ville förbundet nu arbeta för att utveckla samverkansformer med andra fackförbund, bland dem JUSEK.

Osäkerhet och arbetslöshet

I förbundsstyrelsens nya analys av läget betonades att det rådde stor osäkerhet till följd av lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Problemen med den stora arbetslösheten var något som måste prioriteras. Därför kunde inte stora resurser avsättas för att inleda en fusionsprocess. Det viktigaste för förbundets framtid sades istället vara att det kunde behålla sin valfrihet. För att kunna möta den nya ekonomiska situationen behövdes flexibilitet.

Kan man då dra några slutsatser om diskussionerna om en sammanslagning SSR-Jusek på 1970- och 1990-talet? Givetvis finns olikheter mellan de två tidsperioderna. 1970-talet präglades av tidens vänstervindar. 1990-talet påverkades av den periodens lågkonjunktur. Men orsakerna till fusionsplanerna var de samma.

Stordriftsfördelar skulle innebära ekonomiska och administrativa vinster. Men samtidigt handlade det om ett möte mellan skilda medlemsgrupper och organisationskulturer. Diskussionerna handlade inte endast om eventuella ekonomiska vinster utan också om en annan fråga: Har de två förbunden egentligen samma "själ"? På SSR:s kongress i Stockholm 1993 fattades inget beslut om fusion. Istället beslöt förbundet att ändra namn från SSR till Akademikerförbundet SSR.

Källor:

"Socionomen" 1977. (nr 8, 10,11,14, 21, 30)

SSR-TIDNINGEN 1991. (nr 5, 8, 9, 11, 14, 16, 18, 20)

SSR-TIDNINGEN 1992. (nr 2, 7, 8, 10)

SSR-TIDNINGEN 1993. (nr 10)