OrganisationIdéer om välfärd
Akademikerförbundet SSR startade på hösten 2007 projektet Uppdrag Välfärd som avslutades i och med valet 2010. I samband med valet 2010 tog förbundsstyrelsen fram Idéer om välfärd med förbundets prioriterade frågor.
Projektet Uppdrag Välfärd har syftat till att synliggöra det sociala arbetet. Vi har konstaterat att den socialpolitiska debatten länge lyst med sin frånvaro i det offentliga samtalet. Uppdrag Välfärd är vårt bidrag till debatten.
Våra medlemmar arbetar med samhällets mest utsatta medborgare. De beskriver en socialtjänst med knappa resurser, ökande ärendemängd, små resurser för förebyggande arbete och nästan total avsaknad av politiska konsekvensanalyser. I de undersökningar vi genomfört konstaterar mer än hälften av de tillfrågade att de i sitt arbete inte uppfyller intentionerna i Socialtjänstlagen. Redan innan den finansiella och ekonomiska krisen upplevde vi hur socialtjänstens arbete började krackelera. Vår analys är att detta pågått sedan den förra ekonomiska krisen på 1990-talet. Om Sverige ska ha en generell välfärd värd namnet så behövs ett antal åtgärder. Här lämnar vi förslag på några.
Förstärk den aktiva arbetsmarknadspolitiken – och höj taket i a-kassan
Varje människas rätt att ha ett arbete som hon kan försörja sig på är grunden för det generella välfärdssamhället. Arbetslösheten har stigit i hela landet. Tittar man närmare på siffrorna så ser man att ungdomsarbetslösheten stiger liksom långtidsarbetslösheten. Försörjningsstödet har i år ökat med mer än 20 procent, för unga med mer än 25 procent.
Arbetsmarknadspolitiken måste kunna möta både människor med individuellt anpassat stöd och företagens behov, på ett aktivt och flexibelt sätt, både avseende metoder och åtgärder. Det kan handla om arbetsplatsförlagd utbildning, utbyggd komvux, ökat antal platser till högre utbildning och lokalt anpassat stöd och idéer för att lösa arbetslöshet men också krav om att möta arbetssökande på ett respektfullt och seriöst sätt. De professionella medarbetarna på arbetsförmedlingarna måste ha större inflytande att hitta individuella åtgärder. I samråd med näringsliv och kommunen på sin ort vet de bäst vad som behövs för att skapa jobb, minimera arbetslöshet och stödja arbetslösa. Särskilda insatser måste göras för att nyanlända får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.
De senaste årens stora förändringsarbete inom Arbetsförmedlingen har visat på allvarliga brister. De genomförda upphandlingarna av kompletterande aktörer har gjort att ett stort antal oseriösa företag fått Arbetsförmedlingens uppdrag att coacha arbetssökande. I offentligt finansierad verksamhet får aldrig kvalitetskraven åsidosättas.
Erfarenheterna från 1990-talskrisen när det gäller a-kassan är tydlig. De som hade a-kassa behövde inte besöka socialkontoret och då var andelen bidragstagare bland arbetslösa med a-kassa lägre än bland befolkningen i övrigt. De förändringar som genomförts i arbetslöshetsförsäkringen har satt tydliga avtryck. Många har lämnat a-kassan till följd av ökade avgifter.
Vi kräver att a-kassan förändras och utvecklas. Arbetslöshetsförsäkringen måste bli den omställningsförsäkring den är tänkt att vara. En försäkring som täcker inkomstförlust mellan jobb. Vi vill ha en a-kassa med mer solidarisk avgift eftersom det är orimligt att den som har störst risk att bli arbetslös ska betala mest. Taket i a-kassan måste höjas, regelverket ses över, studerande åter få möjlighet att få a-kassa samt ändrade inträdesregler.
Öka statsbidragen till kommunerna
Den globala ekonomiska krisen skär tvärs igenom det svenska samhället. Arbetslösheten har skjutit i höjden det senaste året och långtidsarbetslösheten ökar oroväckande. Det kommer att dröja till konjunktur och arbetsmarknad åter är i balans. Därför är det viktigt att se till att kommuner och landsting ska kunna upprätthålla och utveckla sina verksamheter och inte upprepa misstagen från den förra stora ekonomiska krisen på 1990-talet. Då stramade kommunerna åt med olika typer av budgetrestriktioner. Inom socialtjänsten fick det till följd att hela verksamheter lades ned och de mest utsatta medborgarna drabbades hårdast.
De extra statsbidragen till kommunerna för 2010 har gjort stor nytta och sannolikt förhindrat uppsägningar men det är med oro vi ser hur kommuner och landsting nu minskar resurserna istället för att upprätthålla en god nivå på det sociala arbetet. När medborgarnas behov av socialtjänsten ökar borde också socialtjänsten få mer resurser för att snabbt möta detta behov och hjälpa den enskilde tillbaka till en fungerande vardag. Kommun och landsting behöver extra statligt stöd både 2011 och 2012 för att kunna utveckla verksamheterna på en fortsatt god nivå i syfte att klara välfärden.
Välfärds- och socialpolitiken in i kommunfullmäktige
Runt om i landet pågår en omfattande försämring av välfärdens olika delar utan att någon egentlig socialpolitisk debatt förts om inriktningen och utan att några övergripande politiska beslut fattats om effekterna. I Sverige har vi inte debatterat socialpolitik på nästan en hel generation. Det är ett stort demokratiskt problem när lagstiftningen och verkligheten inte riktigt hänger ihop. Socialtjänsten lider idag av en omfattande resursbrist. Redan före den ekonomiska krisen berättade våra medlemmar att man inte längre kan tala om ett generellt välfärdssystem. De allra flesta har materiellt fått det mycket bättre i Sverige vare sig man jämför 10, 20 eller 50 år bakåt i tiden. Men de fattigaste blir allt fattigare och de rikaste blir allt rikare, segregationen tar sig allt våldsammare uttryck.
Dessa frågor handlar om vår gemensamma välfärd, om det öppna demokratiska samhälle som vi känner det. Ett samhälle med minskade spänningar, inte ökade.
Kortsiktiga besparingar på förebyggande arbete i socialtjänstens budget ger långsiktiga kostnader inom andra områden inte minst inom de rättsvårdande verksamheterna.
Det är rimligt att ansvaret för dessa frågor och de mycket svåra prioriteringar som följer ska läggas på hela kommunfullmäktige. Politikerna måste våga gå utanför budgetens detaljer och de organisatoriska stuprören. När besparingar sker på skolans område, eller när bostadspolitiken inte fungerar så får det konsekvenser för socialtjänsten. Ökade barngrupper och minskad lärartäthet resulterar sannolikt i ökande kostnader i socialnämndens verksamhet. Det är dags att flytta socialpolitiken in i kommunfullmäktigesalen.
Tillämpa socialtjänstlagen
Akademikerförbundet SSR har under flera år undersökt arbetsmiljön på socialkontoren. Vi kan konstatera att det inte är Socialtjänstlagen i sig som är problemet utan socialsekreterarnas förutsättningar att tillämpa den. I vår senaste undersökning uppgav drygt 30 procent i hela landet och nästan 50 procent av de tillfrågade i två stora stadsdelar i Stockholm, att de inte har möjlighet att leva upp till Socialtjänstlagens intentioner. Det är oacceptabelt att det ska vara sådan skillnad i socialtjänstens möjligheter att möta den enskildes behov. Våra undersökningar visar att insatsen i första hand styrs av ekonomiska överväganden istället för professionella bedömningar och klienternas behov. Socialtjänsten är idag styrd av politiska nämnder, också på individnivå. Det är en tradition som bygger på att all kunskap om enskilda fall är lokal, att legitimiteten i sociala beslut bygger på lekmän, hemma i det egna grannskapet. Vi vill se ett system där de politiska nämnderna beslutar om mål, resurser och har ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten. Och där professionen är ansvarig fullt ut för de kunskapsbaserade besluten om den enskilde. Där det är den enskildes behov som ligger till grund för professionens beslut om insats istället för kortsiktiga budgetrestriktioner.
Värna det förebyggande arbetet
Signalerna från förbundets medlemmar runt om i landet är tydliga. I krisens spår görs besparingarna också denna gång på det förebyggande arbetet. Det görs exempelvis besparingar på fältassistenter, familjecentraler, ungdomsmottagningar och prostitutionsenheter. På två år har resurserna till förebyggande insatser dramatiskt minskat. Detta slår hårt och konsekvenserna blir tydliga. Att kortsiktigt spara i budgeten ger långsiktiga kostnader inom många sektorer inte bara inom socialtjänsten utan också inom polisväsende, kriminalvård och domstolsväsende. Därför måste vi slå vakt om det förebyggande sociala arbetet. Ett samhällsekonomiskt synsätt måste prägla det sociala arbetet.
Inför legitimation för socionomer
Kraven inom yrket höjs. Uppgifterna blir allt mer komplicerade och idag är det självklart med ett evidensbaserat arbetssätt inom det sociala arbetet. Det kräver mer resurser för kunskaps- och metodutveckling på arbetsplatserna och för kontinuerlig kompetensutveckling av dem som arbetar i sektorn. Klienter och patienter kräver trygghet och säkerhet och utgår från att dem de möter i utsatta livssituationer är utbildade för uppgiften.
Akademikerförbundet SSR kräver legitimation för socionomer, och ett viktigt första steg är att införa legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Förbundet har stora förväntningar på behörighetsutredningen som ska lämna förslag under hösten.
Kuratorernas unika kompetens utgår från individen i sitt sociala sammanhang. Den innehåller bland annat kunskap om social- och psykosocial teoribildning, om samhället och om de lagar som styr. Kuratorn är den psykosociala experten i samhället vars uppgift bland annat är att stödja den enskilde på olika sätt och vara en länk till andra myndigheter som barnpsykiatri, hälso- och sjukvård, försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. Kuratorns arbete handlar ofta om att komma in tidigt och förhindra en negativ problemutveckling.
En tydlig trend som förbundet identifierat är att kuratorstjänster dras in som en ekonomisk besparing. Det är kortsiktigt tänkt och ekonomiskt olönsamt enligt flera forskningsrapporter om förebyggande socialt arbete. Vi menar att ett klokare sätt vore att göra tvärtom. Fler kuratorer behövs både i äldreomsorgen, i skolan och inom hälso- och sjukvården.
Förläng och fördjupa socionomutbildningen
En översyn av socionomutbildningen i avsikt att höja dess vetenskapliga innehåll och djup, möjligheterna till akademisk karriär och kopplingen till praktik är viktiga åtgärder och nödvändiga för att möta kraven på en utbildning som motsvarar samhällets behov. Det kräver en utbildning som motsvarar samhällets behov och krav. Därför är en översyn av socionomutbildningen i avsikt att höja dess vetenskapliga innehåll och djup, möjligheterna till akademisk karriär och koppling till praktik viktiga åtgärder. Akademikerförbundet SSR vill att socionomutbildningen förlängs till fyra år. Men det räcker inte. Vi ser också att specialiserade arbetsuppgifter kräver specialistkunskap. Därför måste en förlängd grundutbildning kompletteras med inrättande av specialistutbildningar på mastersnivå.
Förbundet vill också se en utveckling där kommunerna skapar särskilda traineeplatser för nyexaminerade socionomer första året efter avslutad examen i syfte att öka kvalitén och minska personalomsättningen på socialkontoren.
Ta ansvar för arbetsmiljön på socialkontoret
Vi hävdar att det är ett politiskt ansvar att säkerställa att arbetsmiljön på socialförvaltningen är god. När ärendemängden ökar måste de ekonomiska och personella resurserna justeras. Idag finns inga riktlinjer över hur många ärenden en socialsekreterare kan ansvara för. En utredning som belyser detta bör snarast tillsättas.
Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning från 2008 är socialsekreterarna den akademikergrupp som har högst arbetsrelaterad sjukskrivning. De hamnar ofta i en situation som kan kallas professionell frustration. Ofta är det kommunernas ekonomi som styr valet av insats och inte en professionell bedömning. I arbetet med klienter tas inte deras professionella kunskap om vilken åtgärd som behöver beslutas tillvara.
Akademikerförbundet SSR kräver:
- Förstärk den aktiva arbetsmarknadspolitiken
- Höj taket i a-kassan
- Återinför studerandevillkoret
- Sänk avgiften i a-kassan
- Öka statsbidragen till kommunerna också 2011 och 2012
- Upprätthåll kvalitén i socialtjänsten – speciellt i lågkonjunktur
- Den socialpolitiska debatten om prioriteringar och dess konsekvenser ska föras i kommunfullmäktige
- Tillämpa Socialtjänstlagen
- Satsa på det förebyggande arbetet
- Inför legitimation för socionomer
- Fler kuratorer i skola, omsorg och hälso- och sjukvård
- Förläng och fördjupa socionomutbildningen
- Ta politiskt ansvar för arbetsmiljön på socialkontoret
Dokument
