• Om Akademikerförbundet SSR
• Värdegrund
• Organisation
• Historia
• Press
• Internationellt arbete
• Solidaritetsfonden
• Fackligt Center för Papperslösa
• Uppdrag Välfärd
• Vi hjärtar välfärd
• Individ och Samhälle
• Kalendarium
• Arkiv
• › Aktuellt & nyheter
• Pressmeddelanden

Valet står inte mellan spets eller bredd

2012-08-31

Regeringen har börjat läcka innehållet i den forskningsproposition som kommer i oktober. På DN Debatt (30/8) presenterar utbildningsministern fyra förslag för att satsa på svensk spetsforskning.

Akademikerförbundet SSR anser att det största problemet inom akademin idag inte är att det satsas för lite på spetsforskning. Vi måste istället bygga upp infrastrukturen på våra lärosäten så att begåvade studenter kan bli framgångsrika forskare. Idag finns trånga flaskhalsar mellan grund- och forskarutbildning, mellan disputationen och första postdoktjänsten samt vidare till det första långsiktiga forskningsanslaget. De måste avhjälpas först.

När regeringen dessutom föreslår en satsning på att rekrytera internationella forskare genom att ”landets rektorer ska kunna handplocka några av de allra bästa internationella forskarna till sina lärosäten”, blir profilen tydlig. Istället för att ha en avgiftsfri högre utbildning i Sverige också för tredjelandsstudenter, för att därmed få lovande utländska studerande och senare kanske forskare till Sverige, ska utländska forskare handplockas utan annan kvalitetsbedömning än rektors omdöme.

Framgångsrik forskning uppnår man inte genom att välja mellan spets eller bredd utan genom att satsa på både spets och bredd. Det är inte jante, utan den självklara insikten att spetsen rekryteras ur bredden och att forskare rekryteras ur de begåvade studenternas led. Att klippa de banden är långsiktigt oklokt.

I sin förra forskningsproposition pekade regeringen ut ett stort antal strategiska forskningsområden där Sverige var eller skulle bli framgångsrikt. Vi på Akademikerförbundet SSR är övertygade om att regeringen inte är bäst på att veta vilka forskningsområden som kommer att bli mest framgångsrika långsiktigt, lika lite som rektorerna skulle vara bäst på att handplocka utländska forskare.

Det är viktigt att de kriterier som universiteten och högskolorna följer för att fördela resurser till forskning är transparenta, förståeliga och utvärderingsbara, eftersom vi av erfarenhet vet att informella, slutna och ogenomskinliga befordringsgångar systematiskt missgynnar kvinnor. Akademikerförbundet SSR tror istället på strikt meritstyrda anslagssystem och breda satsningar på allt från ökad forskningsfinansiering totalt till mer satsningar på innovationsstöd runtomkring våra forskande lärosäten.

Även anslagssystemen måste justeras för att främja bredden. Regeringen borde göra mer för att stödja högskolans tredje uppgift, att stimulera dialogen och utbytet mellan akademin och samhället i stort. Det system som vi har idag premierar alltför ensidigt publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Det försvårar bland annat inrättandet av delade praktiker- och forskningstjänster. Här borde vi eftersträva ett system och en kultur som liknar den som finns inom läkarprofessionen, där det är betydligt vanligare att kombinera praktisk yrkesutövning med forskning.

Akademikerförbundet SSR tror att det även behövs behovsstyrd forskning. Regeringen borde medverka till att även praktiker, brukare och klienter kan vara med och bidra till formulerandet av framtida forskningsfrågor.