OrganisationSämre trygghetssystem ökar risken för hot och våld
2012-02-29
Allt fler människor är beroende av socialbidrag i Sverige. Det ökar risken för att socialsekreterarna utsätts för hot och våld, menar socialsekreterare som suntliv.nu har talat med. Suntliv.nu är en webbplats om arbetsmiljö i kommuner och landsting.
År 2010 betalades 9,5 miljarder kronor ut i socialbidrag i Sverige. Utgifterna för socialbidrag ökade med 33 procent under åren 2008 till 2010. Orsaken är delvis att färre människor idag får sjukersättning eller ersättning från a-kassa, eftersom reglerna stramats åt för vilka som får den sortens ersättning. De hänvisas istället till att söka socialbidrag.
Nästan nio av tio socialsekreterare upplever idag att de riskerar att utsättas för hot eller våld på den egna arbetsplatsen, enligt en undersökning år 2010 av socialsekreterarnas fackförbund Akademikerförbundet SSR. Den siffran har sett ungefär likadan ut sedan 1990-talet.
Det finns inga undersökningar som pekar på att hot och våld har ökat mot yrkesgruppen på grund av förändringarna i trygghetssystemen de senaste åren. Mycket pekar ändå på att risken ökar när samma antal socialsocialsekreterare ska administrera en ökad mängd socialbidrag.
Missbrukare och psykiskt sköra som hotar
Vilka är det då som hotar eller tar till våld? Missbrukare och psykiskt sköra personer står för en stor del, tror Thomas Goldberg, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.
- De senaste 15 åren har vården för dessa grupper nedrustats mycket, och de får inte den hjälp de behöver. Men alla som är beroende av stöd är känsliga för makt och myndighetsutövning, säger han.
Många av de som söker hjälp hos socialtjänsten är drabbade av psykisk ohälsa, intygar Jimmie Trevett, ordförande i RSMH, riksförbundet för social och mental hälsa.
- Många av våra medlemmar har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, särskilt de som är unga. Får man inget jobb och inte har rätt till a-kassa är man hänvisad till försörjningsstöd. Då lever man ju på väldigt låga marginaler. Men jag vill betona att människor med psykisk ohälsa inte är mer aggressiva än andra, säger han.
Långtidssjuka ny kategori socialbidragstagare
En ny kategori socialbidragstagare är de långtidssjuka. Det berättar Malin Johansson, socialsekreterare på individ- och familjeomsorgen i Angereds stadsdelsförvaltning i Göteborg och ansvarig för ett projekt mot hot och våld där.
- De har ofta svårt att gå över till vårt system. Här behovsprövas ju varenda ansökan, kvitton ska redovisas och allt granskas. Men jag kan inte säga på rak arm att den gruppen står för en ökande andel hot och våld mot oss, säger hon.
Pressad arbetssituation ökar risken
Fler ärenden men inte fler tjänster kan också skapa en pressad arbetssituation som i sig ökar risken för hot och våld, menar Synnöve Gottberger, regionalt skyddsombud för socialsekreterarna i Sörmland.
- Är man pressad och inte i balans själv så ger det ju inte precis bättre förutsättningar för ett bra bemötande. Så ur arbetsmiljösynpunkt är det viktigt att må bra för att kunna ge ett bra bemötande, säger hon.
När arbetsbördan ökar får socialsekreterarna mindre tid för att göra en bra utredning. Eller för att sitta ner med klienten och förklara ett avslag eller beslut som gått emot klientens vilja.
- Det kan också vara något man retar upp sig på, säger Synnöve Gottberger.
Det finns en tendens att sänka kompetensen hos den grupp som jobbar med socialbidragen, eller försörjningsstödet, menar hon. Många kommuner har börjat se utbetalningen av försörjningsstöd som en rent administrativ uppgift som kan utföras av någon som inte har socialsekreterarutbildning. Men då är man farligt ute, menar Synnöve Gottberger.
- Vid nyanställningar hamnar vi ofta i diskussioner med arbetsgivaren om kompetens. De ser inte alltid pedagogiken i det vi gör. Det handlar om att hjälpa människor tillbaka till en egen försörjning. Då måste man veta vad man ska fråga efter, säger hon.
