- Yrke
- Beteendevetare
- Chef
- Egenföretagare
- Ekonomer
- Folkhälsovetare
- Leg. psykoterapeut
Yrkesföreningen- Personalvetare
- Samhällsvetare
- Socionom
- Arbetsmiljö
- Arbetsrätt och anställning
- Diskriminering
- Karriär Direkt
- Kollektivavtal
- Kompetensutveckling
- Lönesamtal
- Lönestatistik
- Löneutveckling
- Pension
- Semester
- Sök jobb
Rapport från besöket på HSV 11 mars
2010-03-23 | Uppdaterad 2011-03-07
Högskoleverket anordnade 11-12 mars 2010 i Stockholm två hearings med anledning av deras uppdrag att utreda psykoterapeututbildningen i Sverige.
Den 11 mars var representanter för intresseföreningar kallade, så även Föreningen Sveriges Legitimerade Psykoterapeuter. Den 12 mars träffades representanter för utbildningsanordnare.
Diskussionen under mötet blev livlig och många goda synpunkter kom fram.
En av de viktigaste delarna i en psykoterapeututbildning handlar om att ge studenterna den kunskap som behövs för att de skall kunna möta samhällets krav på effektiva behandlingar vid psykisk ohälsa. Vikten av att omsätta den teoretiska kunskapen i praktiskt utövande ansågs av de flesta vara ett av utbildningens viktigaste moment där särskilt handledning betonades.
Utbildningen ansågs också ska ge studenten kunskaper i att diagnosticera och kunna bedöma lämpligast behandling eller insats. För detta krävs att studenten har god självkännedom, är medveten om sina egna värderingar och har insikt om sina kunskapers möjligheter och begränsningar.
Egenterapins betydelse tog upp som alltjämt viktig för att utveckla självkännedom och empatisk förmåga men framförallt de med KBT inriktning menade att den behövde problematiseras – kanske se olika ut beroende på inriktning och att man kanske mer skall se på innehåll än antalet timmar.
Den allmänna uppfattningen var att psykoterapeuter behövs generellt i samhället, inom psykiatri, primärvård, somatik, socialtjänst, företagshälsovård och inom privata sektorn. Människor som mår dåligt söker hjälp hos den instans de tror kan lösa deras problem, oftast inom primärvård men också inom socialtjänst och företagshälsovård. Det är viktigt att det finns kunskaper om hur man bemöter patienten på ett professionellt sätt och kan bedöma dennes symtom så att vårdinsatsen blir adekvat och på rätt nivå så tidigt som möjligt.
För att förstå människan i sitt komplexa sammanhang behövs medicinsk och social kunskap, kunskaper om intersektionalitet (etnicitet, genus, makt) och den betydelse det har för hur vi behandlar och bemöter varandra, kunskaper om etik och värderingsgrunder. Filosofiskt perspektiv är viktigt för att förstå den värld vi lever i idag och de existentiella påfrestningar varje människa möter i sitt liv.
Vad ska skilja psykoterapeutens kunskap och arbetsuppgifter från psykologens eller från den som har en grundläggande psykoterapiutbildning (steg -1?)
En legitimerad psykoterapeut skall ha tillägnat sig tillräcklig kompetens för att självständigt kunna bedriva psykoterapi. Det betyder att han/hon skall ha fått det teoretiska djup som behövs för att kunna få överblick och perspektiv på teoriers förtjänster och tillkortakommanden och kunna bedöma teoriernas och metodernas relevans för den specifika hjälpsökandes behov. Psykoterapeuten skall också ha skaffat sig tillräcklig självkännedom för att kunna använda sig själv som instrument på ett bra sätt i behandlingen. Dock betonades hur viktigt arbete som utförs inom vården av personal med en grundläggande psykoterapiutbildning. Den kunskapen behövs generellt i samhället och också i förebyggande syfte.
Högskoleverkets utredare Irene Häggström tackade för alla synpunkter. Hon menade att det var ett svårt uppdrag att tillgodose alla synpunkter men att man skulle göra sitt bästa.
Vid pennan och deltagare för styrelsens räkning
Ylva Semelius
