”Politikerna måste ge det ekonomiska utrymmet”
Christin Johansson, förbundsordförande
2010-05-14 | Uppdaterad 2010-06-02
REPORTAGE. Kommunerna måste ge socialsekreterarna möjlighet att göra sitt jobb på ett så bra sätt som möjligt. För det krävs både pengar och att socialsekreterarna får den tid som krävs för att sköta kontakterna med de familjehemsplacerade barnen. Det säger Christin Johansson, ordförande i Akademikerförbundet SSR.
– Samhället ha r ett särskilt ansvar för att säkra att de här barnen får den vård och omsorg som de har rätt till. Därför gäller det att politikerna genomför de förändringar som krävs för att förbättra säkerheten, säger Christin Johansson.
Christin Johansson hänvisar till att det just nu finns flera olika utredningar med förslag på hur barnens säkerhet ska bli bättre. Hon nämner vid sidan av Göran Johanssons ”Vanvårdsutredning” också Behörighetsutredningen och de förslag som Barnskyddskommittén har lämnat.
– Från förbundet har vi i vårt remissvar på Barnskyddskommitténs förslag påpekat att vi är positiva till att utöka antalet besök i fosterhemmet till minst fyra per år. Vi ser också gärna att varje barn får en särskilt ansvarig socialsekreterare.
Kontinuiteten i kontakten med familjehemmet och barnet blir bättre om en socialsekreterare har ett speciellt och långsiktigt ansvar.
– Det gäller samtidigt att socialsekreterarna får de resurser som de behöver för att göra ett bra jobb.
Däremot tror inte Christin Johansson att besöken i fosterhemmet behöver vara oannonserade.
– Det som är viktigt är att ha en bra och nära dialog med det barn som är placerat. Man ska självfallet ha enskilda samtal med barnet och gärna även träffas utanför familjehemmet. Legitimation som ett uttryck för utbildning och kunskap är något som socionomerna alltid har eftersträvat. Christin Johansson är därför positiv till att kravet nu finns med i flera utredningar.
– Redan nu kan behörighetskrav fastställas precis som barnskyddskommittén föreslår. Det är viktigt för att säkra att de socialsekreterare som arbetar inom området har rätt kunskaper för uppgiften. Det är också ett viktigt första steg mot legitimation. I likhet med Socialstyrelsens allmänna råd om kompetenskrav inom barnavården menar vi att krav bör ställas om socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet.
Med legitimation blir behörighetskravet tydligare. Samtidigt blir också ansvaret självklart.
– Har man en legitimation så ligger det i sakens natur att man kan få den indragen.
En legitimerad socialsekreterare med ett tydligt ansvar ökar tryggheten för barnet.
– Politikerna ska ge det ekonomiska utrymmet för socialsekreterarna att göra sitt jobb. Inte minst ska de se till att prioritera vården för dem som har det svårast. Sedan ska socialsekreteraren se till att vården fungerar i familjehemmet och att barnens trygghet garanteras så långt som bara är möjligt, säger Christin Johansson.
Björn Forsberg
