Många utmaningar väntar facket

.

2012-06-17

Försvagningen av facket påverkar styrkeförhållandena på arbetsmarknaden. Akademikerförbundet SSR:s medlemsökning har få motsvarigheter i den fackliga världen.  Bild: Bitte Andersson

– Risken finns att vi får mer konfrontationer och mindre samförstånd, säger Johannes Lindvall, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet som nyligen kom med rapporten Vad händer när facken försvagas? (SNS).

En sak som skiljer Sverige, Finland och Danmark - de tre länder som har i särklass högst facklig organisationsgrad på cirka 70 procent – från andra länder är enligt Johannes Lindvall att vi har haft relativt lite strejker och motsättningar.

– Frågan är vad som händer om vi kommer ner på 50-60 procent, då ökar risken för öppna konfrontationer och politiska strejker. Jag har svårt att se vem som skulle vinna på det, säger han.

En annan risk är att klyftan mellan outsiders och insiders på arbetsmarknaden ökar. Det kan leda till motsättningar mellan människor med fasta kontrakt och de som är utan, påpekar Lindvall.
En tredje risk är – eller möjlighet beroende på hur man ser det – är att politiken skjuts åt höger. Det är något som redan delvis har inträffat.

– En hög facklig organisationsgrad gynnar Socialdemokraterna och vänstern. Facket har en bra förmåga att mobilisera väljare som annars inte skulle gå och rösta, säger Lindvall.

Professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet som kontinuerligt följer medlemsutvecklingen konstaterar att organisationsgraden 2005 låg på samma nivå som 1980, dock med en tillfällig ökning under 90-talskrisen (se tabell). Därefter sjönk den kraftigt under ett par år, främst på grund av förändringarna i a-kassan.

– Det blev helt enkelt för dyrt får många att vara med både i facket och a-kassan, säger han.

Att minskningen sedan dämpades i samband med krisen 2008 är inte så konstigt, menar Kjellberg. Det märkliga är snarare att anslutningen inte ökade igen. Det brukar den göra under dåliga tider.

Ökningen av a-kasseavgiften är det främsta, men inte enda skälet till att facket tappar medlemmar. Andra förklaringar han för fram är privatiseringar, outsourcing och uppkomsten av nya företag med en negativ inställning kollektivavtal och avsaknad av fackliga traditioner.

Den ökade andelen tillfälliga anställningar är ett annat viktigt skäl enligt flera forskare.

– Det har länge varit ett problem att rekrytera yngre människor, konstaterar Bengt Furåker, professor i sociologi på Göteborgs universitet.

– Nu har så många som 60 procent av ungdomarna under 25 år tidsbegränsade kontrakt. Många av dem studerar samtidigt. Det gör benägenheten att gå med i facket mindre. Det kostar ju mycket att vara med och många känner kanske inte att de får något inflytande.

Försvagningen av facket har lett till att maktbalansen på arbetsmarknaden har rubbats och Bengt Furåker anser att den svenska modellen med tre starka parter är i fara:

– Man kan verkligen fråga sig om vi har en svensk modell kvar. Helt klart är den under stark press.

Enligt Furåker innebär även den ekonomiska politik som förs ett hot mot modellen. Att betona inflationsbekämpning på bekostnad av full sysselsättning har lett till att vi nu har en arbetslöshet som skulle vara helt oacceptabel på 70- och 80-talet, menar han.

– Hög arbetslöshet är inte förenligt med den svenska modellen. Förr gick man in för att hålla nere arbetslösheten på 2-3 procent. Nu är den 8 procent. Det försvagar hela arbetstagarkollektivet och gör det svårare att driva lönekrav, säger Bengt Furåker.
Adrienne Sörbom, forskningsledare på Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor, Score, tar upp den ökade individualiseringen i samhället:

– För många har facket bara varit som en försäkring. Många vill känna sig viktiga och göra något själv. Då väljer man annat som till exempel den globala rättviserörelsen.

Hon tror att många unga är engagerade i de frågor som facket driver, men att facket själv måste omorganisera sig mot att bli en levande social rörelse och inte vara ”så starkt koncentrerad på förhandlingsbordet”.

Trots en långsiktigt negativ trend finns det flera fackförbund, inte minst inom Saco, som ökar sitt medlemstal. Här för forskarna bland annat fram förändringarna på arbetsmarknaden som förklaring. Det är en naturlig följd av att vi fått allt fler högutbildade och en minskad industrisektor.

Även de faktum att flera förbund profilerar sig med yrkesfrågor vid sidan av det rent fackliga spelar in. Adrienne Sörbom ser det som sannolikt att de som satsat på en lång yrkesutbildning värdesätter att facket jobbar med dessa frågor.

– Som högutbildad har du en annan känsla för yrket än den som exempelvis står i kiosk eller städar. Men jag tror också att högutbildade har fått starkare skäl att gå med i facket. Deras anställningar var mer skyddade tidigare, säger hon.

Facklig organisationsgrad i Sverige

1980           78

1990           81

1995           85

2000           81

2005           78

2006           77

2007           73

2008-10      71

2011           70

Facklig organisationsgrad i några länder 2010

Sverige                         71

Danmark                       69

Italien                            35

Storbritannien                27

Tyskland                       19

Frankrike                       8

USA                              12

Australien                      18

Japan                           19

Källa: Anders Kjellberg

Bengt Rolfer