OrganisationKvinnliga forskare fortsatt missgynnade i historisk satsning
2012-10-11
Akademikerförbundet SSR:s kommentar till forskningspropositionen.
Vi välkomnar den resursförstärkning som regeringen föreslår i sin forskningsproposition. Extra miljarder till forskning och innovationer fram till 2016 är en välkommen höjning av ambitionsnivån. Att pengarna dessutom fördelas till alla lärosäten, i form av en minsta garanterad ökning, är bra för att långsiktigt bygga ut forskningsinfrastrukturen i hela landet. Förbundet välkomnar också att regeringen uppmärksammar bristerna i det nuvarande systemet för kvalitetsutvärdering.
– Kvalitetsutvärderingen som den ser ut idag baseras på citeringar, publiceringar och externa anslag. Systemet missgynnar samhällsvetenskap och humaniora eftersom det är designat för naturvetenskap, teknik och medicin, säger Akademikerförbundet SSR:s samhällspolitiska chef Ursula Berge.
Regeringens förslag är att fördelning av resurser i större utsträckning ska ske via externa kvalitetsbedömningar, så kallade peer reviews. Sådana används redan idag för att utvärdera enskilda forskningsprojekt och -artiklar men föreslås nu få större betydelse. Inom begränsade fält har systemet fungerat men kritik har förts fram att det premierar redan etablerade forskare och befintliga forskarmiljöer. Och att det missgynnar unga och kvinnliga forskare.
– Ett nytt kvalitetsutvärderingssystem måste utvärderas löpande utifrån sina jämställdhetsresultat. Det är avgörande för att höja kvaliteten, säger Ursula Berge.
– Vi är också oroade över att systemet kan bli tungrott i och med att så stora forskningsfält ska utvärderas och dessutom av utländska forskare. Att delta i peer review-bedömningar innebär omfattande arbete och arvodena är låga, ibland obefintliga. Det är redan idag svårt att rekrytera utländska expertbedömare och det lär inte bli lättare om efterfrågan på dem ökar, säger Berge.
Akademikerförbundet SSR oroas också över den omfördelning från basanslag till konkurrensutsatta anslag som regeringen aviserar. De fasta basanslagen används idag mycket för grundforskning och doktorandtjänster.
– Att succesivt minska basanslagen kommer med all sannolikhet att leda till färre doktorandtjänster, fler visstidsanställningar och färre tillsvidareanställningar samt sämre förutsättningar för långsiktig planering av forskningen och forskarutbildningen. Det kommer att vara till men för kopplingen mellan forskning och grundutbildning som är så avgörande för grundutbildningens kvalitet, säger Berge.
Ytterligare ett problem är tajmingen. Det nya kvalitetsutvärderingssystemet föreslås träda i kraft först 2018, det vill säga två år efter rekordanslagsperiodens slut.
– När regeringen nu gör så här historiskt stora satsningar på svensk forskning är det synd och skam att de görs enligt det gamla kvalitetsutvärderingssystemet som regeringen själv dömt ut som orättvist och missgynnande mot kvinnor, unga och samhällsvetenskap. Vi kräver en övergångslösning som kompenserar missgynnade grupper, till exempel genom viktning av forskningsanslagen, säger Ursula Berge.
Ursula Berge, samhällspolitisk chef Akademikerförbundet SSR, mobil 0706-22 96 05.
Läs mer i förbundets utbildnings- och forskningspolitiska program.
