Akademikern

Dammråttor och politik

Har vi råd med med både gemensam välfärd och RUT-avdrag?

2011-05-15  |  Uppdaterad 2011-05-16


 Bild: Colourbox

 

Johanna Axelsson Mattsson och hennes familj köper städhjälp och ser det som vilken annan tjänst som helst. Som gamla elitidrottare är Johanna och hennes man Stefan vana vid att hitta praktiska lösningar för att vardagen ska fungera.

  Det är en lite kall vårkväll i villaområdet Hyllie, sydvästra delen av Malmö. Här bor Johanna Axelsson Mattsson och Stefan Mattsson sedan tre år tillsammans med sina tre barn. De två äldsta barnen Maja, fyra år, och Tage, sex år, visar oss runt i det gula envåningshuset.

Johanna är kurator i botten med vidareutbildning som samtalsterapeut. Sedan två år arbetar hon som samtalsterapeut i Husiegruppen. Hon är också fackligt förtroendevald för Akademikerförbundet SSR i den lokala fackklubben. Stefan driver ett it-företag som gör affärssystem till träningsanläggningar.

För tre veckor sedan utökades familjen med ett tredje barn, Stina, som ligger i Johannas famn och ömsom tittar, ömsom äter.

Trots att det finns tre små barn i familjen är det fritt från leksaker på alla golv. Leksakerna ligger samlade i sina lådor i lekhörnan i vardagsrummet. Även i  barnens gemensamma rum är det ordning.

– Vi plockade undan igår eftersom städerskan skulle komma hit idag, berättar Stefan.

– För oss var det viktigt att om vi skulle ha städerska så skulle vi stå för det. Inte ha det i smyg som om det var en tjänst man skämdes över, säger Johanna.

Det skiljer dem från flera i bekantskapskretsen. Där har man tigit om det eller på sin höjd talat tyst om att man tar hjälp. Men att tala öppet om det handlar om att värdera detta som en vanlig tjänst man köper. Och att det är vitt är en självklarhet för Johanna och Stefan.

Varför städhjälp är en lite skamlig tjänst finns det historiska förklaringar till tror båda två. Stefan talar om betjänter och hembiträde från förr. Johanna om att det beror på att det var ett lågstatusyrke som arbetarklasskvinnor kunde ta.

Men också att man har en syn att man ska ta hand om sin egen skit.

– Vi känner folk som har städerska som inte ska städa barnens rum för att de ska lära sig. Det tycker vi blir lite konstigt. Visst ska barnen lära sig att städa efter sig, men det finns så många andra tillfällen de kan lära sig det vid. Till exempel i den viktiga undanplockningen före städerskan kommer.

Hyllie är en rik stadsdel. Johanna beskriver den som konservativ. När de berättar att de har städerska får de ofta höra svaret: ”Det har vi med.” Men Johannas syster, som bor i en annan del av staden och rör sig i en annan typ av umgängeskrets, skulle aldrig anlita städhjälp.

– Där hon bor är det många som tydligt tagit ställning mot att ha städerska, säger hon.

– Vi umgås mycket med folk som vi har lärt känna genom idrotten. Det är idrotten som vi har gemensamt, inte andra intressen och åsikter. Vi diskuterar inte så mycket samhällsfrågor med dem. Medan min syster som umgås mer med kulturarbetare och själv arbetar som sjuksköterska nog diskuterar detta på ett annat sätt, säger Johanna.

För att beskriva familjen, deras vardag och deras tankar runt hushållsarbete är det nödvändigt att berätta att både Johanna och Stefan har varit elitidrottare i flera år. Båda två har spelat basket på toppnivå. Stefan i 22 år sammanlagt i elitserien och division ett. Johanna spelade 15 år i elitserien varav hela tio år i landslaget. Hon slutade när hon väntade deras första barn Tage. Det var också genom idrotten de träffades.

Men idrotten har inte bara präglat deras umgänge utan också rutiner och matvanor visar det sig när de berättar om sin vardag.

– Eftersom vi båda har hållit på med elitidrott i så många år har vi varit tvungna att följa rutiner för att vi ska hinna med. Därför är det naturligt för oss att fortsätta ha det så, säger Stefan.

När det gäller hushållsarbetet har Johanna och Stefan separata ansvarsområden. De sköter dem utan att den andra lägger sig i eller kontrollerar.

– Och vi bråkar inte heller om det, konstaterar de. Det är nog för att vi just tar hand om våra saker med helt ansvar, säger Johanna.

Stefan har hand om all tvättning, inklusive att vika och lägga in i skåpen. Varje torsdag storhandlar han. Hans listor är skrivna efter hur varorna kommer i gångarna. De skrattar lite åt det när de berättar om det.

– Det har jag efter min mamma tror jag. Jag gillar att ha specifika, strukturerade uppgifter som jag sköter helt själv, säger han.

Johanna plockar undan saker och så lägger hon fram barnens kläder i hallen på byrån kvällen före.

– Det är verkligen inte för att jag bryr mig så mycket om vad barnen har på sig, utan mer för att jag är så morgontrött. Det är skönt att slippa ha stress och bråk om det på morgonen när man har bråttom, förklarar hon.

Medan Johanna är morgontrött är Stefan den direkta motsatsen. För honom är det inga problem att gå upp klockan halv fem och antingen börja jobba eller ta en rask morgonpromenad som träning.

– Det är bra för det går inte ut över familjen heller, för de ligger och sover då, konstaterar han.

Matlagningen delar de 50-50. Tidigare lagade Stefan mer mat.

– Jag är inte särskilt intresserad av matlagning, säger Johanna.

– Hade det inte varit för barnen skulle jag kunna äta samma sak fem dagar i veckan, men från min tid som elitidrottare har jag i mig att det jag äter åtminstone ska var nyttigt.

I och med bebisen Stinas ankomst så är rutinerna inte som vanligt. Reglerna för de stora barnens dagisvistelse är inte särskilt flexibla. 30 timmar i veckan mellan 8.30 och 14.30. Tidigare har Stefan alltid tagit barnen till dagis så att han har kunnat vara på jobbet klockan 8:00.

– Det går inte att ändra tiden. Nu kommer jag 8:45. Det känns inte bra eftersom jag som chef vill vara ett föredöme för de anställda.

Nu när Johanna är mammaledig hämtar hon barnen på dagis, tidigare var det en delad uppgift. Stefan är sällan hemma senare än klockan  17, de äter någon gång vid halv sextiden. Johanna som är kvällspigg går gärna och tränar sent vid niotiden.

– Jag kan sticka iväg vid sex-sjutiden på kvällen ibland, men inte för ofta. Det är då barnen är som livligast och vi vuxna är trötta. Det känns inte juste att lämna Stefan just då.

Att deras hem skulle vara funktionellt och praktiskt var viktigt när de köpte hus. Det fick inte vara något renoveringsobjekt – mycket beroende på att de dels tycker att fungerande saker inte behöver bytas ut, dels på att de vill lägga tid på annat.

– Hemmet har blivit väldigt viktigt i samhället. Många pratar mer om vilket kök och vilka handtag de har än om politik, säger Johanna.

Stefan lägger till ytterligare en viktig anledning till att han och Johanna inte har hängt i renoveringshysterin.

– Vi har sett för många som har renoverat och sen skilt sig, säger Stefan.

Anna städar svart hos några äldre kvinnor. Båda är välbeställda änkor som inte vill ha kommunal hemtjänst.

Anna, som egentligen heter någonting annat, har arbetat som städerska vid sidan av sitt ordinarie jobb i många år. Genom att städa hemma hos folk ett en gång i veckan skrapar hon ihop till den guldkant i tillvaron som den vanliga lönen inte räcker till.

– De svarta pengarna har betalat alla mina semesterresor som jag gör ihop med mina tre barn, berättar hon.

Framförallt är det Annas två fasta kunder, som har bidragit till hennes drägliga ekonomi. Båda två är äldre välbeställda änkor utan familj, som bor kvar i hus som egentligen är för stora för dem. Varannan vecka får de besök av Anna som tar hand om de flesta av hemmets hushållsbestyr.

– Jag gör allt möjligt från att skura ur kylskåpet, hänga upp tavlor eller gå med dem till frissan. Allt sådant som hemtjänsten inte skulle ha haft tid till.

Utan privat städhjälp hade damerna däremot haft svårt att klara sig själva, tror Anna. Hade inte hon, eller någon annan, ställt upp hade de istället fått vända sig till kommunen.

– Men det vill de helst inte. Det finns mycket värdefullt i husen och de behöver någon de har stort förtroende för, säger hon.

Anna har fått jobbet genom privata kontakter och hon har arbetat hos damerna i över åtta år. Ändå får hon fortfarande betalt efter varje besök, kontant direkt i handen. Annas lön är 150 kronor i timmen.

– Det är enkelt för dem, att bara plocka fram plånboken och betala. Jag upplever att jag gör en insats för dem, vilket känns bra för mig.

Värre var det förra året, då Anna fick arbete hemma hos två läkarfamiljer. Två kvinnliga gynekologer kom på att de kunde dra av för städning på den privata kliniken, och istället utnyttja tjänsten i hemmen. Varje vecka ägnade Anna flera timmar åt att göra rent i familjernas trevåningshus.

– Det var inget svartjobb, men det var alldeles för slitigt. Jag fick ont i kroppen, berättar hon.

Trots att städjobbet tär på fysiken, skulle Anna gärna vilja ha fler privata kunder. Men utan rätt kontakter är det inte helt lätt att ragga uppdrag. En enda gång har hon tagit hon en lapp från en anslagstavla, där en äldre man sökte städhjälp i hemmet.

– Men han var riktigt skum när jag ringde. Han vill att jag skulle vara något slags sällskapsdam och att han skulle titta på när jag tvättade hans kläder, säger hon med en rysning.

För övrigt ser Anna inget konstigt i att anlita städpersonal till det man själv inte mäktar med. Själv skulle hon gärna ha hjälp med vårstädningen, och kan tänka sig att betala för det.  Det hade varit perfekt med någon som kunde göra en djupdykningen bakom kylskåp och köksluckor.

– Men att ha någon som kommer regelbundet och veckostädar, aldrig i livet. Det är jag alldeles för privat för, konstaterar hon.

Lotta Engelbrektson



Hushållsnära tjänster framställs ofta som en succé. Men i själva verket är det främst familjer med hög inkomst som utnyttjar RUT-avdraget. Ändå ser forskare en risk för att offentlig omsorg skärs ner till förmån för skatterabatten.

Även om skatteavdragen för hushållsnära tjänster har ökat dramatiskt på bara något år, så har avdraget inte slagit igenom i hela samhället. Det är framförallt höginkomsttagare med små barn och riktigt gamla personer i storstadsregioner som utnyttjar möjligheten till skatteavdrag.

– Det intressanta med de här tjänsterna är att de är skattesubventionerade, och alltså får ett stöd från samhällets sida, menar Åsa Gunnarsson som är professor i skatterätt. Hon är verksam vid Umeå universitet där hon bland annat handleder ett forskningsprojekt som anlägger ett feministiskt perspektiv på skatte- och budgetfrågor. 

Det betyder, påpekar professorn, att de småbarnsfamiljer som använder sig av avdragsmöjligheten blir dubbelt subventionerade med hjälp av allmänna medel. Dels när de utnyttjar den offentliga barnomsorgen och dels när de avlönar en barnflicka som ska hämta barnen från dagis eller fritids.

Från politiskt håll har subventionen av tjänsterna motiverats med att de är bra för sysselsättningen. Det gäller både i Sverige och i andra europeiska länder där subventioner införts.
I Sverige har det framförallt betonats att subventionerna ska vara ett sätt att få en svart sektor vit och att det öppnar upp arbetsmarknaden för invandrarkvinnor och andra som har svårt att få jobb.

Det som däremot skiljer Sverige från andra länder är att det också finns en jämställdhetsdebatt knuten till den allmänna diskussionen kring de hushållsnära tjänsterna.

– I Sverige har debatten kring de här tjänsterna hela tiden också inbegripit ett jämställdhetsperspektiv, även om det finns olika syn på hur tjänsterna påverkar jämställdheten, säger Åsa Gunnarsson.

Samtidigt som acceptansen för de hushållsnära tjänsterna blivit större i den offentliga debatten, menar skatterättsprofessorn att avdragsmöjligheterna fortfarande är kontroversiella.

– Varken RUT eller ROT är okontroversiellt. Avdragen kommer att diskuteras i evinnerlighet, spår Åsa Gunnarsson.

En av orsakerna är att avdrag för vissa tjänster strider mot grunderna i skattesystemet att subventionera vissa branscher.

– Ideologin bakom 1991 års stora skattereform är att skattesystemet ska vara så neutralt som möjligt och varken gynna regioner, branscher eller särskilda aktiviteter, säger Åsa Gunnarsson.

Istället, menar hon, kan skattesubventionen ses som en flört med en välmående medelklass i storstadsregionerna, eftersom de har en förmåga att göra sina röster hörda i politiska sammanhang.

Men för större delen av befolkningen är de hushållsnära tjänsterna helt enkelt för dyra för att det ska vara realistiskt att utnyttja dem. Inte minst för den som är ensamförälder med försörjningsansvar.

Ändå ser Åsa Gunnarsson en risk för att de hushållsnära tjänsterna på sikt kommer att trycka undan annan omsorg som är offentligt finansierad, vilket väcker frågor om innehåll och kvalitet på omsorgen.

Befolkningen åldras och ställer allt större krav på en fungerande vård, samtidigt som vi har en offentligt finansierad barnsomsorg och äldreomsorg. Och redan nu är det en stor andel äldre som utnyttjar möjligheten att få skattereduktion för hushållsnära tjänster.

– På sikt kan vi inte finansiera både RUT-avdragen och den offentliga omsorgen. Frågan är då vilken typ av omvårdnad som politikerna väljer att satsa på. Som utvecklingen ser ut i Finland, subventioneras de hushållsnära tjänsterna alltmer.

Det är en utveckling som skulle riskera att urholka både välfärden och Sverige som ett föregångarland på jämställdhetsområdet med en jämställdhetspolitik  som är både mångfacetterad och genomtänkt, menar Åsa Gunnarsson.

Grunden har varit tvåförsörjarmodellen där kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor och dela ansvaret för hem och barn.

När avdrag för hushållsnära tjänster lanseras som ett sätt att hjälpa familjer, underförstått kvinnor, att lösa livspusslet är det ett avsteg från den jämställdhetspolitisk som hittills förts i Sverige, menar Åsa Gunnarsson

– Det blir jämställdhet för dem som har råd. Men som genusforskare kan jag konstatera att det snarare är generella bidrag till offentlig vård och barnens försörjning som gynnar jämställdheten.

Sociologen Catrin Lindström vid Umeå universitet har sett att just jämställdheten är ett viktigt argument för svenska kvinnor som bor utomlands att skaffa hemhjälp. Svenskorna är ofta högutbildade kvinnor som följt med en partner som fått jobb utomlands.

– De värnar jämställdheten inom den egna relationen. Genom att skaffa sig en ställning som arbetsgivare får de hjälp att upprätthålla en relativ jämställdhet i förhållande till sin man, berättade Catrin Lindström när hon presenterade sin forskning på ett seminarium om hushållsnära tjänster.

De utlandssvenskor hon intervjuat ser anställningen av en hemhjälp som ett sätt att slippa identifiera sig med rollen som hemmafru.

Men Åsa Gunnarsson menar att jämställdhetsargumentet inte håller.

– Jämställdhet uppnås inte genom att leja bort omsorgen om hem och barn. Det enda som händer är att mannen slipper ta ansvar, menar hon.

 Annette Wallqvist

FAKTA:

Enligt statistik från SCB har antalet RUT-avdrag fördubblats mellan 2008 och 2009. Mest utnyttjat är avdraget i höginkomstkommuner som Danderyd, Höganäs och Lidingö. Minst utnyttjat var avdraget i Dorotea och Gällivare.
Under 2009 var det drygt 180 000 personer som hade skattereduktion för hushållsarbete. Det är en fördubbling jämfört med 2008.
Medelvärdet för dem som gjorde RUT-avdrag 2009 var drygt 4 000 kronor.

Det finns många paralleller mellan den hushållsnära sektorn och bemanningsbranschen. Hur anställningsformerna fungerarär en nyckelfråga.

Den hushållsnära sektorn borde kunna fungera lika bra som bemanningsbranschen.
Det finns flera paralleller eftersom bemanningsbranschen i stort sett var oreglerad när den uppstod i början av 1990-talet. Nu har branschen kommit att domineras av stora och seriösa arbetsgivare och arbetsrättsligt fungerar den bra. Det menar Samuel Engblom som är jurist på TCO, tjänstemännens centralorganisation.

Det är bland annat viktigt med en anställningsform som garanterar ett arbetsrättsligt skydd som är lika starkt som för anställda i andra branscher.

Den som blir anställd direkt av en privatperson för att utföra hushållsnära tjänster i personens hem omfattas bara delvis av samma lagar som den som är anställd av ett företag. Det betyder bland annat att lagen om anställningsskydd inte gäller och att arbetstiden är oreglerad om det ingår tillsyn av barn i arbetsuppgifterna.

– Det beror på att ett hushåll inte ses som en fullgod arbetsgivare på samma sätt som ett företag. Istället blir det ett anställningsförhållande som i stor grad måste bygga på tillit. Men numera är det en ovanlig anställningsform, berättar Samuel Engblom.

Det är bättre att vara anställd av ett städföretag eftersom det innebär att arbetstagaren rent juridiskt får en opersonlig relation till hushållet och med en arbetsrätt som gäller fullt ut, konstaterar Samuel Engblom.

Men eftersom det rör sig om en migrerad arbetsmarknad är det också viktigt att ta hänsyn till den invandrade personens juridiska status i Sverige.

För arbetskraft som kommer från utlandet gäller arbetslandets regler vid arbetskraftsinvandring.

Om arbetstagaren däremot blir utstationerad till Sverige av ett företag i hemlandet delas arbetsrätten upp så att svenska avtal bara gäller delvis och delvis de regler som är giltiga i hemlandet, bland annat hemlandets skatter och försäkringar.

– Vid en sån situation kan det uppstå problem eftersom det är svårt för fackliga organisationer och myndigheter att se till att de regler som finns följs, berättar Samuel Engblom.

Värre ändå är det om arbetstagarna är papperslösa eftersom deras rättsliga status är omtvistad och de har svårt att hävda sin rätt om det uppstår problem på arbetsplatsen.

Annette Wallqvist


Vit faktura men svart arbetskraft.Forskaren Anna Gavanas har hittat nära samband mellan den svarta och vita hushållssektorn.

När skattesubventionen för hushållsnära tjänster infördes var ett av argumenten att det skulle hjälpa till att slå ut den svarta marknaden.

Men det har inte skett. Istället har vi fått en svart och en vit marknad som lever i symbios med varandra. Och kvinnor som arbetar i den svarta sektorn möter ofta krav på sexuella tjänster.

Den slutsatsen drar Anna Gavanas, forskare i genusvetenskap vid Institutet för Framtidsstudier, efter att ha intervjuat ett trettiotal personer som arbetar inom sektorn för hushållsnära tjänster.

Syftet med intervjuerna var att undersöka relationen mellan den vita och den svarta hushållssektorn, men vad Anna Gavanas inte hade väntat sig var att också stöta på så många vittnesmål om sexuella trakasserier och krav på sexuella tjänster.

– Jag hade sett att flera som annonserade ut sina städtjänster avslutade med ”endast seriösa svar”. Nu förstår jag varför, berättade hon på ett seminarium om hushållsnära tjänster.

Enligt Anna Gavanas är det inte ovanligt att kunder försöker förhandla till sig sexuella tjänster i samband med att de gör upp om städningen. Det händer också att kvinnor utsätts för närmanden under själva städningen.

– En kvinna redogjorde för att en man klädde av sig naken medan hon städade hans hem. Dessutom finns det exempel på män som kräver sexuella tjänster som villkor för betalningen, berättar Anna Gavanas.

De sexuella trakasserierna förekommer framförallt inom den svarta hushållssektorn och efterfrågan på svart arbetskraft är fortfarande stark.

Det är sällan arbetstagarna förhandlar direkt med sina kunder, istället vänder de sig ofta till mellanhänder som organiserar arbetet. Det kan dels vara företag, men också informellare sociala nätverk som fungerar som arbetsgivare.

– De sociala nätverken bidrar ofta till marginalisering och etablering på samma gång. De ger jobb, men kraven på att den arbetssökande ska kunna svenska minskar, säger Anna Gavanas.

Forskaren har också upptäckt att det finns arbetsgivare som föredrar att deras personal är både papperslösa och har dåliga svenskkunskaper.

– Det blir helt enkelt ett sätt att skaffa sig kontroll över de personer som anlitas, fortsätter hon.

Anna Gavanas menar att vi har fått en marknad där svarta och vita jobb lever i symbios med varandra.

–       Det kan till exempel vara så att ett företag i den vita sektorn fakturerar ett visst antal timmar av kunden, men utför jobbet på färre timmar med hjälp av svart arbetskraft, berättar hon.

Samtidigt har Anna Gavanas sett att den svarta hushållssektorn kan vara ett sätt för många att ta sig in i den vita och att anställda inom den vita sektorn upplever att arbetsvillkoren har blivit bättre.

Negativt är dock att prismässigt konkurrerar den vita sektorn fortfarande med den svarta marknaden, vilket leder till låga priser och därmed också låga löner.

 Annette Wallqvist

Att anlita personer som utför hushållsnära tjänster är inget nytt. Men hur det gått till har sett olika ut beroende på tid och rum.

– Efter andra världskriget var det vanligt att tjänsteflickor eller pigor under en kort period arbetade i någons hem för att senare göra något annat. Nu har det istället kommit att bli en marknad som domineras av människor från andra länder, konstaterar Paulina de los Reyes som är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.

Hon menar att det finns en relation mellan en global ekonomisk ojämlikhet och framväxten av en efterfrågan på betalt hushållsarbete.

– Det är först när vi har en stor grupp som har råd att köpa tjänster samtidigt som det finns en stor grupp med svag ställning på arbetsmarknaden som en marknad uppstår, säger Paulina de los Reyes. 

Professorn ser en framväxt av en hushållssektor som går hand i hand med neddragningar i välfärdsstaten.

– När äldreomsorgen blir bristfällig, litar människor istället på privata lösningar. När kvaliteten i barnomsorgen blir sämre, anlitas barnflickor för att kompensera det, säger hon.

Samtidigt ställer arbetsmarknaden allt större krav på dem som är sysselsatta, vilket tvingar fram alternativa lösningar för att de ska klara av vardagen.

– Vi vill göra vardagen bekvämare och köper de tjänster vi behöver för vårt välbefinnande. Då uppstår en produktion av känsloarbete med en tydlig etnicitets- och genusprägel, säger Paulina de los Reyes.

I klartext betyder det att det är många invandrade kvinnor som sköter hushållsarbetet i svenska hem. Ofta handlar det om kvinnor som saknar inkomstmöjligheter i hemlandet och som flyttar utomlands för att kunna försörja de egna barnen.

– Vi är vana vid att se på folkhemmet som en nationell sluten enhet. Men här har vi öppnat dörrar mot en globaliserad värld, konstaterar Paulina de los Reyes.

Åsa Ohlsson

Dela