Dagens familjerådgivning: Kärlekens marknad

2010-06-30  |  Uppdaterad 2010-09-15

foto: Nordicphotos

Snart blir vi åter översköljda med tidningstips om hur vi ska kunna rädda kärleksrelationen, hur vi ska kunna ta oss genom en svår och farofylld tid. Det är semestern som närmar sig. Olika terapeuter och familjerådgivare kommer att uttala sig i kvällspressen – men vad säger egentligen titeln ”familjerådgivare” om vilken kompetens som erbjuds? Och skrämmer för hög taxa bort dem som behöver hjälpen bäst?

text: Anna Fredriksson och Maria Korpskog  foto: Nordicphotos

Den farofyllda semestern” är en bild som inte är helt sann, menar Karin Lübeck, familje - rådgivare i Mora och vice ordförande i Föreningen för Sveriges Kommunala Familjerådgivare, KFR. En del får det faktiskt bättre under semestern, de får mer tid för varandra och orkar bemöta varandra på ett nytt sätt. Men för andra familjer kan det vara rejält jobbigt. Skilda förväntningar och krav på att göra saker tillsammans kan fresta på relationen.

Karin Lübeck säger att hon har världens roligaste jobb. Men bakom titeln familjerådgivare kan dölja sig nästan vad som helst. Just nu erbjuds till exempel nätbaserad familjerådgivning och familjerådgivning som gruppsamtal. ”Familjerådgivare” är inte en skyddad titel även om KFR har en frivillig auktorisation. Kommunerna har sedan 1995 ansvar för att erbjuda tjänsten och också ansvar för den kvalitet som erbjuds – men hur kontrollerar man kvalitet på något som sker i stängda rum, utan journalföring och utan formulerade krav på utförarens kom - petens? Dessutom är familjerådgivarna omgärdade av en sekretessnivå så omfattande att enbart prästerna har en högre. För familjerådgivning som erbjuds på den privata marknaden finns inga krav på kvalitet eller kompetens.

Karin Lübeck är socionom och legitimerad psykoterapeut med inriktning mot familjeterapi, en bakgrund som hon delar med många av landets familjerådgivare.

Kommunala familjerådgivare verkar vara extremt välutbildade, med hög kompetens?
– Kvaliteten står och faller med kommunernas kunskap och kvalitetsansvar. Det betyder att den kommunala familjerådgivningen kan hålla mycket olika kvalitet.

Karin Lübeck berättar att i kommuner där familjerådgivningen läggs ut på entreprenad kan telefon - rådgivning och förebyggande arbete dras in om avtalet bara ger utövaren betalt för genomförda samtal. Ekonomiska incitament i upphandlingen kan göra att engångsbesöken istället ökar. Man tar emot många bara för att utreda det som kunde ha kommit fram på telefon.

Ett annat bekymmer är att det inte förs någon statistik över vilken kompetens familjerådgivarna har. Vem som helst kan kalla sig för familjerådgivare, eller kanske visa upp en hög kompetens vid upphandlingen av en entreprenad – en kompetens som med tiden byts ut och sjunker. Det lönar sig för entreprenören att ha låga lönekostnader. En av få kostnader i verksamheten som det går att styra över.

– Socialstyrelsen kan lämna ut meddelandeblad om vad de tycker, de kan agera på anmälningar och själva granska verksamheter. Men de får inte säga någonting till kommunerna som innebär ökade kostnader för dem, säger Karin Lübeck.

Problembilden hos dem som söker familjerådgivning är ofta kom - plicerad. Det handlar om människor i svår kris. Våra nära relationer är de som har absolut störst betydelse för oss, det som händer i familjen lägger grunden för hur vi mår. Och kvinnor påverkas mest, menar Ann-Marie Lundblad, socionom, legitimerad psykoterapeut och doktor i folkhälsovetenskap.

I avhandlingen ”Kärlek och Hälsa – parbehandling i ett folkhälsoperspektiv” visar hon att många par som kommer till familjerådgivningen har allvarliga problem i relationen, men också psykiska symptom som ångest och depression. Kunderna hos familjerådgivningen kan ligga i nivå med öppenpsykiatrins klienter, eller hos en familj med ett svårt sjukt barn på sjukhus.

– Många har väntat länge innan de kommer och de behöver få hjälp.

I hennes långtidsstudie deltog 300 par som själva skattat och beskrivit sin situation. Besöken hos familjerådgivningen förbättrade både relationen och hälsan. Resultaten stod sig efter två år och förbättringen var lika stor för båda parter. Men eftersom kvinnorna mådde sämre än männen när de kom, mådde de alltså fortfarande sämre, relativt sett. – Det visar att man inte förstått att stötta kvinnor, konstaterar Ann-Marie Lundblad.

Hos Kyrkans familjerådgivning i Stockholm oroar sig chefen Mats Nilsson för den begränsning som finns i avtalet med kommunen. Att inte få erbjuda fler än fem samtal per par påverkar arbetssättet negativt. Istället för en intensiv inledande kontakt kanske terapeuten väljer glesare besök för att kunna ge stöd under längre tid.

– Många har problem som kräver långtgående bearbetningar och inte går att avhjälpa i en handvändning. Som terapeut blir man mindre säker på att det arbete man lagt ner ska ge effekt.

Eftersom vissa par kommer färre gånger ger det ändå ett visst utrymme att spela med. Gränsen om fem samtal gäller i genomsnitt per alla besök.

Kundvalssystemet med tio anord - nare i Stockholms stad har gjort att de långa köerna försvunnit. Alla får tid för besök inom två veckor. Hur mycket taxehöjningen från 200 till 450 kronor påverkar antalet besökare vet ingen ännu.

– Men vi ser spåren, det är betydligt tuffare ekonomiskt för småbarnsföräldrar nu, säger Mats Nilsson.

Det var svårt för politikerna att överblicka kostnaderna för kundvalssystemet. Kostnadsutvecklingen har varit kraftig.

Det är barn som har föräldrar som bråkar som drabbas av höjd taxa. Ann- Marie Lundblad som doktorerat på familjerådgivning är bestämd:

– Att i kommunal verksamhet ha så hög taxa som 450 kronor är helt förkastligt. Man utestänger unga familjer och har inte barnperspektivet.

Men är det inte bara medelklass som går till familjerådgivningen?
– När jag jämförde paren i min studie med SCB:s statistik ser det likadant ut med besökare från alla samhällsklasser förutom pensionärer.

Vid RFSL:s Stockholmsavdelning är Mats Wretås kurator och familjerådgivare. Han arbetar också halvtid som familjerådgivare i sitt eget företag.

– Stockholm tangerar verkligen gränsen för vad som är rimligt med den nya taxan. Man talar om valfrihet – men för de fattiga finns inte någon valfrihet.

Genom sitt arbete vid RFSL anses han ha särskild HomoBiTrans-kompetens. Olika verksamheter inom vården kan också HBT-certifiera sig genom RFSL.

Är det viktigt?
– En del har negativa upplevelser från tidigare kontakter med vården. Andra har negativa förväntningar. Jag tror att det blir lättare för de här grupperna att söka familjerådgivning om de vet att de kan träffa någon som har HBTkompetens.

Vid en sökning på nätet efter mångkulturell kompetens dyker ”JFK-Juridisk familjerådgivningsbyrå” upp. En ideell förening som har särskild muslimsk kompetens.

– Vi erbjuder gratis familjerådgivning för alla som har familjeproblem, men som saknar pengar, säger grundaren Mahmoud Aldebe.

Är ni utbildade familjerådgivare?
– En del av oss är det, vi har medlemmar som till vardags arbetar vid kommunal familjerådgivning. Andra är det inte.

JFK erbjuder verksamhet i Stockholm, Örebro och Malmö. De har ett tiotal besök per kontor och månad och ger dagligen telefonrådgivning.

– Socialtjänsten ger oftast rådet att man ska skilja sig, men vi vill gärna att människor som ringer oss ska klara av sina problem och hålla ihop. Vi ser oss som medlare.

Många familjer som ringer till JFK har i grunden mest ekonomiska problem. Ibland har JFK hjälpt till med att ordna arbete till mannen i familjen, vilket löst många av familjens problem. Mahmoud Aldebe beskriver en verklighet långt bort från svenska medelklassproblem:

– En del familjer skickar hälften av sina inkomster till hemlandet och glömmer bort sin egen familj här i Sverige. De går hungriga här för att deras familj i Somalia inte har ett öre att leva på. Det skapar stora slitningar inom familjen.

Menar du även människor som får ekonomiskt bistånd?
– Ja. Vi försöker hjälpa dem att ta större hänsyn till sin svenska familj. De här familjerna behöver verkligen familje - rådgivning, men de har inte råd att betala.