Expandera
Bli medlem  Logga in  

Hanna Hallin, chef på tankesmedjan Sektor 3


Hanna Hallin svarar på våra frågor om sin väg till jobbet och ger råd och tips till dig som söker.

Hanna Hallin jobbar som chef på Sektor 3, tankesmedjan för det civila samhället.  Hon ansvarar för ekonomi, personal och för hur verksamheten ser ut och fungerar. Hanna berättar hur hennes karriär sett ut och vad ett jobb som hennes kan innebära egentligen.

Jag tror att det bästa med mitt jobb är möjligheten att vara involverad i hela processen från att en idé föds till att den blir verklighet. Jag har fått ett otroligt förtroende genom att jag är den som ska fatta beslut om vilka frågor vi lyfter och hur vi lyfter dem. Jag hoppas på att kunna förändra samhällsdebatten i Sverige, så att när vi pratar om samhällets utveckling så pratar vi inte bara om staten och kapitalet, utan också om betydelsen av att folk gör saker utan vinstintresse och av fri vilja.

Jag hade slutat på LSU, Sveriges ungdomsorganisationer, och var föräldraledig när jag fick se annonsen. Men det var många som hörde av sig och sa att de hade sett annonsen och kommit att tänka på mig, det sporrar också en att söka så klart. De behövde en verksamhetschef, och jag tyckte att det lät spännande, och jag tror de valde mig eftersom jag har en gedigen erfarenhet från just ideella organisationer. Jag har varit frivilligt engagerad på många sätt både i verksamhet kring rättvis handel och Rättvisemärkt/Fairtrade men också suttit i styrelse och tagit strategiskt ansvar för organisationsutveckling, finansiering och liknande. Jag var ordförande nu senast för LSU, som är en relativt omfattande verksamhet med många ungdomsorganisationer, med mycket ögon på sig utifrån eftersom man har en unik roll i samhället. Då har man fått pröva på vad det innebär att leda och utveckla och villkor vad det gäller det civila samhällets utveckling. Så jag tror att det kanske var det de värderade, den konkreta erfarenheten.

I och med att vi är en väldigt liten organisation, bara två anställda, så har man både högt och lågt på sitt bord. Det är ganska spännande att ha både det strategiskt långsiktiga utvecklingsarbetet som att ta fram beslutsunderlag till styrelsen och relationen till våra medlemsorganisationer, och den operativa delen att genomföra och projektleda verksamheten och på olika sätt försöka väcka debatt kring våra frågor. Det är mitt ansvar att vi ska bära oss ekonomiskt och vara relevanta. Sedan har vi också ett externt uppdrag mot press och media. I varje projekt ska det dels vara framtagandet av något slags kunskapsmaterial, ett inlägg i debatten, men det ska också ut och kunna debatteras av andra. Det är en väldig bredd av frågor på mitt bord.

När jag pluggade så jobbade jag extra på jobb jag fått på grund av mina ideella meriter i samma verksamheter. Det gällde exempelvis Rena kläder, en kampanj som jag var engagerad i genom Röda korsets ungdomsförbund.  Hos Rättvisemärkt/Fairtrade hade jag också utbildat mig till ambassadör, engagerat mig i det och när de sedan behövde de en praktikant en dag i veckan kom jag in på det och när de sedan sökte en projektledare så fick jag det jobbet. De har inte frågat lika mycket om min utbildning som de har frågat om mina andra erfarenheter inför denna anställning. Det är ju kul att de kan se och värdera dem.

Jag trodde verkligen inte att jag skulle göra detta för fem år sedan. Jag började Politices Magister-programmet och det enda jag visste då var att jag inte ville bli handläggare i en riktigt stor, anonym organisation. Men jag hade svårt att formulera exakt vad det var jag ville vara. Jag var just väldigt intresserad av saker som rör just rättvis handel och mänskliga rättigheter i andra delar av världen, och fackliga rättigheter särskilt. Nu tror jag fortfarande att jag kommer att jobba med det, men det är jättekul att få en sådan här möjlighet att bygga upp en organisation från grunden och sätta den på kartan. Det trodde jag nog inte att jag skulle klara av för fem år sedan.

Jag vågade ta jobbet för att jag kände att jag hade ett starkt stöd från arbetsgivaren och styrelsen och att de bestämde sig i en tuff konkurrens med andra sökanden för att de trodde att jag hade kapaciteten att göra det. Om man ska ha ett sådant här jobb måste man ha någon form av allmänpolitisk fingertoppskänsla. Det här är ju inte bara ett jobb där någon säger åt en vad man ska göra och så gör man det, utan man måste verkligen ha ögon och öron ute och känna av vad som kan vara på gång och vad som är relevant. Sen så tror jag att det jag har fått öva väldigt mycket på och som jag tror kommer till sin rätt nu, är förmågan att kunna formulera mig med ord verbalt och i skrift, att väga samman väldigt många olika intressen och hitta ett sätt att kommunicera det budskapet.

För det jobb jag har nu hade jag lika gärna kunna vara ekonom, eller sociolog eller något annat. För det finns inga högskoleutbildningar för personer som vill arbeta inom ideell sektor. Det finns inga sådana speciella managementkurser eller vanliga utbildningar, så det kravet kunde min arbetsgivare inte ställa. Det finns ändå cirka 120 000 anställda inom ideell sektor men ingen av dem har den specifika utbildningen. Så det de kan se utifrån min utbildning är att jag är en person med ett samhällsengagemang och samhällsintresse, jag valde att fördjupa mig i frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter som passar väldigt väl in i det civila samhället. När man kommer direkt från skolan, från akademin, om man inte har fördjupat sig i samhällsfrågor, då har man inte jättemycket att tillföra om man inte vid sidan om också har haft ett engagemang. Jag tycker att man ska framhäva just det som rör vad det kan vara för egna initiativ man tagit, vad det är för drivkrafter man har, varför man har valt att läsa det man läst det ena eller andra eller valt att inriktat sig på någonting.

Jag tycker att man ska leta sig utanför det man blir serverad från institutionerna. I alla fall tror jag att man hittar nya möjligheter och ser intressanta organisationer eller områden som man inte hade stött på annars. Då kan det handla om att ta kontakt med organisationer när man ska skriva uppsats, besöka dem eller surfa på nätet för att hitta. Vill man jobba i den ideella sektorn är det jättebra att pröva på vad det engagemanget kan innebära att arbeta ideellt, innan man är ute i det professionella arbetslivet, att känna på vad det kan vara.

Namn: Hanna Hallin
Ålder:
 30 år
Utbildning: Politices Magister
Kommer från: Född i Örebro, uppvuxen i Täby
Motto: Att vara ärlig mot sig själv.
När jag är ledig: Är jag med familjen. Yoga. Läser. Upptäcka nya ställen, i Sverige eller andra delar av världen för att byta perspektiv.

Om Akademikerförbundet SSR

Vi är experter på samhällsvetares, personalvetares, beteendevetares, ekonomers och socionomers utbildning, yrkesfrågor och arbetsmarknad och jobbar för att din utbildning ska löna sig och leda till kvalificerade jobb i arbetslivet.

I medlemskapet ingår:

  • Inkomstförsäkring som ger 80% av din lön om du skulle bli arbetssökande ingår i det yrkesverksamma medlemskapet. Du kan börja kvalificera dig redan som studentmedlem.
  • På vår arbetsrättsliga jour SSR-Direkt får du råd och stöd i frågor om anställning, arbetsrätt och löner när du behöver det.
  • Karriärservice inklusive CV-granskningstjänst.
  • Branschkoll med magasinet Chefstidningen kostnadsfritt under ett år som studentmedlem (värde 595 kr).
  • Koll på löneläget med Sveriges bästa sökverktyg för akademikerlöner samt personlig rådgivning inför löneförhandlingar.

Se hur mycket ett medlemskap kostar?

Ansök om medlemskap här

Senast ändrad 2012-05-30
Texter om akademikerjobb
Dela