YrkeSemester
Enligt semesterlagen har du rätt till minst 25 dagars semesterledighet varje år, oavsett om semesterdagarna är betalda eller inte. Du kan ha rätt till fler semesterdagar enligt kollektivavtal eller ditt anställningsavtal. Rätten till semesterledighet inträder så snart du blir anställd.
Undantag från semesterrätt
Påbörjar du din anställning efter den 31 augusti har du bara rätt till fem dagars semesterledighet det året.
Om din anställning avses pågå högst tre månader och inte varar längre kan du avtala bort rätten till semesterledighet. Om du haft flera anställningar med inga eller bara kortare avbrott emellan så räknas de ihop och du har semesterrätt när de tillsammans överstiger tre månader, d.v.s. rätten kan inte avtalas bort.
Betald semesterledighet
När du är i arbete tjänar du in betalda semesterdagar. Du tjänar också in betalda semesterdagar under bl.a. sjukdom och föräldraledighet. Det finns begränsningar för hur lång tid av frånvaron du tjänar in betalda semesterdagar.
Utan kollektivavtal
I lagstiftningen skiljer man på intjänandeåret och semesteråret. Det betyder att du under intjänandeåret - 1 april år 1 till 31 mars år 2 - tjänar in de betalda semesterdagar du kan ta ut under semesteråret - 1 april år 2 till 31 mars år 3. Hur många av dina semesterdagar som är betalda under semesteråret beror på hur stor andel av intjänandeåret du varit anställd.
Det innebär att du i inledningen av en anställning kan ha rätt till semester men att den är helt obetald. Ofta brukar arbetsgivaren då ge något som kallas förskottssemester som innebär att du får en förskottsbetalning på dina semesterdagar. Betald förskottssemester räknas av på slutlönen om du skulle välja att säga upp dig. Sådan avräkning får inte göras om du blir uppsagd eller om du har varit anställd mer än fem år.
Med kollektivavtal
Då ovanstående system kan bli lite krångligt har man inom staten, kommunerna, landstingen och i de flesta kollektivavtalen på privata sektor valt att avtala om annat.
Oftast innebär det att intjänandeåret och semesteråret är detsamma. Du behöver då inte tjäna in din betalda semester i förväg utan har rätt till betald semesterledighet från den dag du börjar anställningen. Hur många av årets semesterdagar som då är betalda beror på när under året du blev anställd eller hur länge du kommer vara i arbete.
När ska semestern förläggas?
Du har rätt till minst fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti, den s.k. huvudsemestern, men arbetsgivaren beslutar om när under den perioden du får semestern. Övrig semester läggs ut efter ansökan i samråd med chef. Du har rätt att ta ut all din semester.
Sparade semesterdagar
Du kan välja att spara de semesterdagar som överstiger 20 till kommande år. Semesterdagarna får sparas under fem år. I kollektivavtal finns oftast en gräns för hur många dagar du sammanlagt får spara. Arbetsgivaren ska meddelas minst två månader i förväg om du ska ta ut sparade semesterdagar.
Vad händer när du avslutar din anställning?
Om du slutar din anställning utan att ha hunnit ta ut all intjänad betald semester kommer du istället att få det utbetalt i form av semesterersättning.
Har du tagit ut fler betalda semesterdagar än du tjänat in dras semesterlöneskulden av på slutlönen.
Det här kan vara bra att känna till
Vissa ledigheter kan i begränsad omfattning vara semesterlönegrundande, d.v.s. du tjänar in betalda semesterdagar under delar av ledigheten. Exempel är sjukskrivningstid och föräldraledighet.
Semesterledighet får inte utan ditt medgivande läggas ut under uppsägningstid. Är det arbetsgivaren som sagt upp dig på grund av arbetsbrist kan du dessutom återta redan utlagd planerad semester.
Blir du sjuk under semesterledigheten ska det inte räknas som semesterdag. Det krävs då att du utan dröjsmål begär det.
