Det är nu det gäller, är ett av Tapio Salonens budskap under Socionomdagarna 2010. Vi är på väg in i en ny fas i det postindustriella samhället och vi vet inte riktigt vart välfärdssamhället är på väg. Hur kommer framtiden att se ut?

Gunvor Andersson, som är en central föreläsare under Socionomdagarna, är försiktig med att uttala sig om de stora framtidsfrågorna. En omorganisation av välfärden löser inte alla problem som den sociala barnavården möter. Den stora utmaningen ligger i direktkontakten med de hjälpbehövande. Lagen ger ett större handlingsutrymme än vad som faktiskt utnyttjas, påpekar Gunvor Andersson. Även om barnen blivit mer synliga som egna personer blir vi hela tiden påminda om brister: Att professionella inte ser och hör barnen eller engagerar sig för lite i deras situation. Hon blir lika ledsen varje gång en rapport visar att samhället inte kunnat kompensera för brister i uppväxtmiljön. Och att insatserna i vissa fall dessutom är kopplade till minskade livschanser när barnet väl placerats utanför hemmet eller fått insatser från socialtjänsten. Samtidigt finns ett pågående arbete med kvalitetsindikatorer i socialt arbete som handlar om att förbättra den professionella handlingen. Här får vi inte glömma bemötandet och engagemanget, understryker hon.

För att få professionella i kommunal verksamhet mer handlingskraftiga så räcker det inte med att vi sticker en bok i handen på dem, säger Knut Sundell vid Socialstyrelsen, som lyfte frågan om evidensbaserad praktik (EBP) under Socionomdagarna 2008. Att driva förändringsarbete i praktiken på ett effektivt sätt är långt mer komplicerat. Det handlar om att bygga upp regionala organisationer som varaktigt kan bidra till och stödja förändringsarbetet i praktiken.

Ett traineeprogram som Akademikerförbundet SSR, Stockholms universitet och kommuner i Stockholms län just nu samarbetar kring ligger i linje med Knut Sundells tankar. Programidén uppstod som motreaktion på att nyexaminerade ofta handlägger avancerade barnavårdsärenden, trots Socialstyrelsens rekommendationer om ett års arbetslivserfarenhet för dessa ärenden. Planerna är att Socialstyrelsen ska kopplas till projektet, och under Socionomdagarna får vi veta mer om programmets förutsättningar.

Hur ställer sig då universiteten till att traineeprogrammet kan komma att utgå från EBP? I tidigare intervjuer med Socionomen har de sagt att EBP bara är en liten del av vetenskapen – inte den allenarådande sanningen. Stockholms universitet säger idag att de inte ser några problem med att ”Startpaketet”, som är en introduktion till EBP, används i traineeprogrammet. Studenterna lär sig det som står i ”Startpaketet” under utbildningen.

Knut Sundell påpekar i sin tur att ”Startpaketet” inte ger tillräcklig kunskap, utan endast är en introduktion till EBP. Professionella behöver lära sig mycket mer. Han ser två stora problem när det gäller implementeringen: Vi har otillräcklig kunskap om metoders effekter eftersom det bedrivs för lite forskning. En färsk undersökning visar dessutom att socionomutbildningarna har en relativt liten fokusering på ämnet. De skulle kunna utveckla undervisningen om EBP och integrera den på ett betydligt bättre och tydligare sätt i utbildningen, säger Knut Sundell.

Mycket arbete kring traineeprogrammet kvarstår och vi väntar med spänning var vi landar. Välfärd, barns perspektiv och behörighet/kompetens är de tre röda trådarna under Socionomdagarna, och kompetensutvecklingen är central när det gäller barns och andra hjälpbehövandes välfärd. Men det finns frågor för framtiden: Vilken roll kommer Socialstyrelsen att ha i traineeprogrammet? Hur kommer Stockholms universitet och Socialstyrelsen att samspela? Och vad innebär detta samspel för kunskapsutvecklingen och villkoren för de hjälpbehövande?

Lena Engelmark

Debatten under Socionomdagarna 2010