Expandera
Bli medlem  Logga in  

Lag, kollektivavtal och anställningsavtal

Det finns i huvudsak tre delar som reglerar vad som gäller i din anställning: lag, kollektivavtal, anställningsavtal

Det finns ett flertal lagar som reglerar vad som gäller i din anställning. Några exempel är Arbetsmiljölagen, Arbetstidslagen, Lagen om anställningsskydd och Semesterlagen.

En paragraf i lagstiftningen kan vara dispositiv, vilket innebär att man kan avtala om annat i kollektivavtal. Ibland får man även göra avsteg i det enskilda anställningsavtalet. Då gäller istället det man har avtalat.

Kollektivavtalen är ett komplement till lagstiftningen och innehåller både regler om sådant som inte finns lagstiftat om och sådant som man vill kunna hantera på ett annat sätt än vad lagen säger. Dessutom ger kollektivavtalen facken en partsställning och därmed arbetsgivaren en utökad förhandlingsskyldighet.

Exempel på sådana rättigheter som inte finns i lag men som är reglerat i kollektivavtal är rätt till årlig löneöversyn, rätt till ersättningar för övertidsarbete, ersättning för jour och beredskap, pensionsavsättning (s.k. avtalspension), försäkringsskydd m.m.

Din arbetsgivare har en skyldighet att informera dig om de har ett kollektivavtal och i så fall vilket. Det ska stå i ditt anställningsavtal. På så sätt vet du vad som gäller i din anställning. Har de inte kollektivavtal behöver du särskilt tänka på vad som står i ditt anställningsavtal.

Kollektivavtalet är bindande för både arbetsgivaren som arbetstagarna vad avser rättigheter och skyldigheter. Av kollektivavtalen framgår om det går att avtala om annat i enskilt anställningsavtal.

Här hittar du några av de centrala kollektivavtal som finns:

Utöver de centrala kollektivavtalen kan det finnas lokala kollektivavtal på arbetsplatsen. Vanligast är lokala kollektivavtal om arbetstid och samverkan. Det sistnämnda är en reglering av hur inflytandet för medlemmar och fack hos arbetsgivaren ska se ut.

När du skriver på ett anställningsavtal är det ett bindande avtal mellan två parter – dig och din arbetsgivare. Det är därför viktigt att du är medveten om vad du skriver på. Ett ingånget avtal gäller.

Anställningsavtal kan vara muntliga eller skriftliga.  Om anställningen är längre än en månad ska arbetsgivaren ge dig ett skriftligt anställningsavtal.

Om arbetsgivaren har ett kollektivavtal behöver du främst komma överens med arbetsgivaren om lön, anställningsform, sysselsättningsgrad och vilken arbetstidsförläggning som gäller.

Om arbetsgivaren inte har ett kollektivavtal behöver du fundera extra på vad du vill ha inskrivet i ditt anställningsavtal. Ring gärna SSR-direkt för att få rådgivning om ditt anställningsavtal i de här situationerna.
Särskilt viktigt är att tänka på pensionsavsättning och försäkringar. Kom också ihåg att det som arbetsgivaren erbjuder, exempelvis bonus enligt företagspolicy, kan de också återta om villkoret inte finns tydligt inskrivet i ditt anställningsavtal.

Det här ska anställningsavtalet innehålla:

  • arbetsgivare, arbetstagare, tillträdesdag och arbetsplats
  • arbetsuppgifter, yrkesbenämning eller titel
  • om anställningen gäller tillsvidare; och vilka uppsägningstider som gäller

eller

  • om anställningen är tidsbegränsad; slutdag, förutsättning för anställnings upphörande, form av tidsbegränsad anställning

eller

  • om det är en provanställning; prövotidens längd
  • lön, löneförmåner, hur ofta lön utbetalas
  • antal betalda semesterdagar
  • antal timmar per normal arbetsvecka eller arbetsdag
  • vilket kollektivavtal som finns

 
Kom ihåg att en tidsbegränsad anställning i normalfallet inte är uppsägningsbar. Läs mer om det under Anställningsformer.

Det kan vara bra att arbetstidsförläggningen finns med i anställningsavtalet, det vill säga om du har en så kallad kontorsarbetstid eller om du även förväntas arbeta sön- och/eller helgdagar och eventuellt nätter.

Senast ändrad 2010-05-28
Dela