Yrke- Arbetsmiljö
Arbetsrätt och anställning- Diskriminering
- Karriär
- Söka jobb
Planera ditt jobbsökande - Curruculum Vitae
- Personligt brev
- Anställningsintervjun
- Förhandla lön
- › Arbetslivets spelregler
- Hitta lediga jobb på CareerBuilder.se
- Byta jobb
Kollektivavtal- Kompetensutveckling
- Lönesamtal
Lönestatistik- Löneutveckling
Lönekartläggning
Pension- Semester
Rätt jobb rätt lön
Arbetslivets spelregler
Det här ska ditt skriftliga anställningsavtal innehålla:
1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag, samt arbetsplatsen.
2. Arbetstagarens arbetsuppgifter, Yrkesbenämning eller tjänstetitel.
3. Uppgifter om anställningen gäller tillsvidare eller för begränsad tid eller om det är en provanställning
– vid tillsvidareanställning:
de uppsägningstider som gäller.
– vid tidsbegränsad anställning:
anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra.
– vid provanställning:
prövotidens längd.
4. Ingångslön, andra löneförmåner och hur ofta lönen betalas ut.
5 Längden på betald semester, normal arbetsdag och arbetsvecka.
6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.
7. Villkor för eventuell stationering utomlands.
Anställningsformer
Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar bland annat anställningsformer och vad som gäller vid uppsägning. LAS är tvingande till arbetstagarens fördel, vilket innebär att anställningsavtalet inte får innehålla sämre villkor än de som anges i lagen. Bättre villkor är givetvis tillåtna. Det finns två former av anställning: tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning. Huvudregeln är tillsvidareanställning, som är en fast anställning på obestämd tid. Anställningen gäller tillsvidare om inte annat har avtalats. Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas för allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Vikariat får användas då ordinarie befattningshavare är exempelvis sjukskriven, föräldraledig eller tjänstledig för studier. Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Detsamma gäller om arbetstagaren har haft en allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år. Kräv alltid ett anställningsavtal innan anställningen påbörjats eller innan din tidigare anställning sägs upp även när LAS inte kräver detta.
Provanställning
Provanställning får enligt LAS vara högst sex månader. Det är dock vanligt med reglering av provanställning i kollektivavtalen. Prövotiden kan vara längre och det kan finnas andra uppsägningstider för både arbetsgivare och arbetstagare. Inom det kommunala området räknas till exempel provanställning som en tidsbegränsad anställning. Ta alltid reda på vad som gäller, innan du ingår ett avtal.
Uppsägning
Vid en tillsvidareanställning är uppsägningstiden minst en månad. Det kan dock variera beroende på vad som står i kollektivavtal. Enligt lagen får en tillsvidareanställd arbetstagare inte sägas upp utan saklig grund. Det finns två definitioner på saklig grund som arbetsgivaren kan åberopa: arbetsbrist eller personliga skäl. En arbetstagare som vill avsluta sin anställning är bunden att stanna under uppsägningstiden men kan när som helst säga upp sig utan att redovisa några skäl. Riskerar du att bli uppsagd ska du alltid ta kontakt med SSR Direkt för rådgivning. Avsked är en ytterst drastisk åtgärd som endast får användas när arbetstagaren grovt misskött sina uppgifter gentemot arbetsgivaren. Tidsbegränsade anställningar kan normalt inte brytas i förtid vare sig av arbetsgivaren eller av arbetstagaren. Vi rekommenderar dig dock att förhandla in uppsägningstid i anställningsavtalet om det rör sig om ett längre vikariat eller allmän visstidsanställning. En tidsbegränsad anställning upphör, utan något särskilt meddelande när tidsperioden gått ut. I vissa fall måste dock arbetsgivaren lämna besked om arbetstagaren inte kommer att få fortsatt anställning. Detta gäller när arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste två åren.
Arbetstid
Det är inte bara lönen som är av vikt att diskutera inför ett nytt jobb. Lika viktig är din arbetstid. I löneförhandlingen med arbetsgivaren är arbetstid och semester viktiga faktorer att ta hänsyn till. Se därför till att redan i anställ ningsintervjun ta reda på hur mycket övertid som förväntas och hur lång semester du har rätt till. Det är lätt att i sin entusiasm över första jobbet arbeta både kvällar och helger – ofta obetalt. Arbetstiden regleras i arbetstidslagen eller i kollektivavtal och får enligt lag vara högst 40 timmar per vecka. Allt därutöver är att betrakta som övertid. Lagen säger också att du inte får jobba mer än 50 timmar övertid under en månad och sammanlagt högst 200 timmar per år. Det är inte självklart att du kompenseras för övertid om det inte är reglerat i tillämpligt kollektivavtal eller i ditt anställningsavtal. I akademikeryrken är det vanligt att övertidsersättning inte utgår. Det är därför extra viktigt att du då kompenseras genom en högre grundlön. En del arbetsgivare erbjuder bara extra semester vilket långt ifrån motsvarar den ersättning du bör få. Om du kommer att arbeta mycket övertid och inte kompenseras ekonomiskt kan du komma överens med din arbetsgivare om att få ta ut kompensationsledigt istället.
Semester
Rätten till semester regleras i semesterlagen eller i kollektivavtal. Bestämmelserna i semesterlagen är tvingande, vilket innebär att sämre villkor inte är tillåtna. I lagen skiljer man på tre begrepp, nämligen semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Du har enligt lag rätt till 25 dagars semesterledighet varje år, även under ditt första år på jobbet. Du har däremot inte rätt till betald ledighet eftersom du inte har tjänat in dina dagar än. Under intjänandeåret eller semesteråret som är perioden 1 april – 31 mars tjänar du in ungefär två betalda semesterdagar i månaden. Under din semester har du sedan rätt till semesterlön vilken utgör 12 procent av din inkomst under intjänandeåret. Semesterersättning får du om du inte har rätt till semesterledighet, till exempel under ett sommarjobb som varar högst tre månader. Semesterersättning utgår också om du säger upp dig från din tjänst och inte har hunnit få ut din intjänade semesterlön ännu.
A-kassa och inkomstförsäkring
Arbetslöshetskassan fungerar som en försäkring mot ofrivillig arbetslöshet. Du får ersättning under perioder av arbetslöshet. Som akademiker kan du ansluta dig till Akademikernas a-kassa, AEA, även under din studietid. För att få ersättning från a-kassan måste du dock uppfylla vissa villkor. Du måste till exempel ha arbetat och du kan inte få ersättning så länge du är studerande. Exakta villkor för medlemskap och ersättning hittar du på www.aea.se.
Grundregeln är att a-kassan ger ersättning med 80 procent av din tidigare inkomst upp till ett tak som regeringen bestämmer. För närvarande är taket 80 procent av 18 700 kronor. Det betyder att man som mest kan få 14 960 kronor per månad före skatt från a-kassan.
Akademikerförbundet SSRs inkomstförsäkring
I medlemskapet i Akademikerförbundet SSR ingår en inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan. Försäkringen ger 80 % av den a-kassegrundande lönen upp till 100 000 kronor per månad, i drygt ett halvår. Man ska ha varit medlem i förbundet minst 18 månader, varav 12 månader som yrkesverksam, för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen. Studentmedlemskap räknas som kvalifikationstid men bara yrkesverksamma medlemmar som har rätt till ersättning från a-kassan kan få ersättning från försäkringen. Man måste alltså vara medlem i a-kassan också för att försäkringen ska gälla. Mer information om inkomstförsäkringen hittar du under medlemsförmåner
Bli medlem i a-kassan
Om du vill bli medlem i a-kassan ska du vända dig till Akademikerförbundet SSR på 08-617 44 70. Har du frågor om regler, ersättningsnivåer och beslut kontaktar du Akademikernas a-kassa på 08-566 445 30 eller www.aea.se
Viktiga lagar på arbetsmarknaden
Lagen om anställningsskydd (LAS) reglerar vad som gäller för det individuella anställningsavtalet och ger dig som arbetstagare ett viktigt skydd på arbetsmarknaden. I LAS regleras bland annat vilka olika anställningsformer som finns, vad som ska ingå i ett anställningsavtal samt vilka uppsägningstider som gäller om du blir uppsagd eller säger upp dig själv. Om du skulle bli uppsagd finns regler om turordning och om på vilka grunder som arbetsgivaren får avskeda och säga upp personal. Det kan förekomma undantag från LAS i kollektivavtal och i det enskilda anställningsavtalet.
Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) handlar om de anställdas kollektiva rätt till medinflytande på arbetsplatserna. Det innebär att ditt fackförbunds representanter har rätt till information om verksamheten. Arbetsgivaren är tvungen att förhandla med fackförbunden innan beslut fattas om att förändra verksamheten eller förändra förhållandena för någon enskild medlem.
Arbetsmiljölagen (AML) handlar om hur en god arbetsmiljö ska vara, vilka skyldigheter arbetsgivaren har och hur arbetsmiljöarbetet ska utföras. Arbetsgivaren har det fullständiga ansvaret för arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats. Ditt fackförbund kan bevaka arbetet via ett skyddsombud.
I Sverige finns idag en sammanhållen diskrimineringslagstiftning, som också inbegriper svensk arbetsmarknad. En lag som har till syfte att skydda arbetstagare eller arbetssökande från diskriminering och främja lika rättigheter och lika möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Dessutom finns regler om missgynnande via föräldraledighetslagen. Diskrimineringsombudsmannen, som utses av regeringen, ser till att lagarna följs. Fackförbunden har enligt lagstiftningen förstahandsrätt att företräda sina medlemmar i tvister om diskriminering. Diskriminering kan ske direkt och indirekt eller ta sig uttryck i trakasserier. Om du upplever dig utsatt för diskriminering eller trakasserier kan du vända dig till Akademikerförbundet SSR för råd och stöd – ring SSR-Direkt på 08-617 44 71.
Tips! Kontakta SSR Direkt om du misstänker att du exempelvis blivit diskriminerad i en rekryteringsprocess eller har andra frågor om arbetsrätt eller avtalsrätt.




